Sjunkande brevförsändelser, men ökat porto

För inte ens ett år sedan – den första april 2016 – sänktes kostnaden för vissa posttjänster, och för att nämna ett exempel, så valde man att sänka priset på frimärken från sju kronor till 6.50, och i en artikel som jag då skrev om ämnet under rubriken ”Minskad arbetsbelastning = längre leveranstid?”, tyckte jag i och för sig att det var bra snålt, men gav var ändå beredd att ge Posten i alla fall en liten guldstjärna som tack eftersom jag tillhör den numera sakta (eller är det ”snabbt”?) utdöende gruppen människor som fortfarande gärna skickar både brev och vykort via den vanliga, traditionella, analoga posten. Även om jag inte är så grottmänniska att jag inte också använder mig av mail; mest för att skicka text digitalt, men ibland även bilder. Hemskt sällan vykort (e-varianten, alltså) dock!

Under den gångna veckan stod, för ovanlighetens skull radion på, och jag tror det var på P4 Norrbotten som jag där och då fick höra nyheten om att ”från och med nästa månadsskifte” (alltså mars / april) ”kommer portokostnaden att gå upp med 50 öre, och därmed bli sju kronor för ett frimärke”.

Att det går dåligt för PostNord har väl knappast undgått någon, och jag är verkligen inte rätt person att svara på hur mycket de gått minus enbart på grund av att de sänkte kostnaden för frimärken med 50 öre, men… Kan just det verkligen ha ställt till sådana nedgångar bland andra nedgångar, att de på de 365 dagar som då har gått sedan kostanden justerades (om än lite, men ändå åt rätt håll! Beroende på vad man nu räknar som ”rätt” håll…) tar tillbaka sitt beslut!? Tror man verkligen på fullaste allvar att ett ÖKAT pris, bidrar till större efterfrågan på en vara (ett frimärke, i det här fallet), så att försäljningen ökar!? Tror man på fullaste allvar att fler kommer att skicka vanliga, analoga, brev och vykort när det blir dyrare? Eller finns den mer troliga verkligheten ens i funderingarna: Att mängden minskar eftersom människor ser sig om efter andra – billigare, eller till och med gratis (om det ens finns sådana längre?) alternativ. Och kommer man då att med gott samvete kunna ta mer och mer betalt, när servicen egentligen blir sämre och sämre. GOTT samvete, var det. Till och med de som jobbar inom Posten; chefer, VD:ar och allt vad titlar heter – hur (och ”om”) bidrar DE till att hålla liv i den analoga posten för att rädda sig själva, sina jobb, sina medarbetares jobb?

Posten drar tillbaka beslutet om sänkningen på 50 öre per frimärke. Själv drar jag tillbaka den lilla guldstjärnan jag gav Posten för lite mindre än ett år sedan, och konstaterar att de nog bidrar till sin egen undergång när det gäller antalet skickade brev och vykort. Bara det faktum att man höjer frimärkspriset några veckor innan påsk när det kommer att skickas x antal tusen, fortfarande analoga, påskkort, säger en del, tycker jag. Kanske någon högre någonstans nu kan få ett stort påskägg fyllt med godis som man nu kan ge honom eller henne, för vinsten? Naturligtvis överlämnas detta personligen, för – vem har råd att skicka det med just posten!?

Av Maria Sågå 06 mar 2017 21:43