Naturkorken är fortfarande nummer ett i världen

Många vinälskare, mig inkluderad, funderar sällan eller aldrig över vinflaskans förslutning, korken. Vilken funktion har den egentligen, var kommer den ifrån och hur produceras den? Oftast när man tar upp korken så är det för att man vill dofta på den för att förvissa sig om att vinet inte är ”korkskadat”.

Jag blev nyfiken på hur korkar faktiskt tillverkas och reste tidigare under året till Portugal för att en grundlig genomgång av tillverkningsprocessen. På vinområdet är Portugal för många i första hand synonymt med starkvinet Port, som givetvis produceras i staden Porto men Portugals vinindustri är mycket mer än bara portvin. Landet har hela 250 inhemska druvsorter och har en blomstrande vinindustri där framförallt de röda vinerna röner störst framgångar internationellt. De håller även överlag bäst kvalitet.

En tredjedel av världens samtliga korkar, eller drygt en miljard (!) av totalt 4 miljarder, produceras i Portugal, resterande tillverkas i andra medelhavsländer och norra Afrika. Detta innebär att landet är världens största producent av korkar. Förutom den inhemska produktionen av naturkork, så importerar landet även korkråvara då den inhemska produktionen inte räcker till för att möta efterfrågan från vintillverkare från över ett hundra länder världen över. Korkekarna är av olika typer men kvaliteten är alltid densamma. Dock kan de olika skördemetoderna variera. Återväxten sker inifrån och ut och trädet regenereras vart nionde år då man kan skörda korkråvaran igen. Det är möjligt att se skillnaden på om skörden kommer från ett jungfruträd, som skördas för första gången, eller om det skördats för andra eller tredje gången då barkens mönster förändras. Anledningen till varför skörden sker på våren har att göra med att träden då naturligt släpper ifrån sig korkbarken och det är lättare att skörda den utan att skada själva trädet. Beskärning sker manuellt på vintern. Korken skördas på olika sätt beroende på vad den skall användas till, portvin, champagne, röda eller vita viner.

Skördearbetet sker med hjälp av personal som tillhör bland de bäst avlönade i världen inom denna bransch. Man kan tjäna mellan 800–1000 kr/dag. Yrkets speciella kunskaper går i arv från generation till generation och det är endast män som skördar.

Montado vid Ribatejo är ett viktigt område då träden som växer här är mer motståndskraftiga mot ohyra än på andra områden. Biodiversitet och områdets uttalade ekotänk har inneburit att många djur hittat en frizon här. Korkindustrin i Portugal sysselsätter cirka 9000 personer, både direkt och indirekt. Då korken är en känslig produkt och då den de fakto kommer att komma i kontakt med vinet när den väl försluter flaskan, så får inga som helst ogräsmedel eller bekämpningsmedel användas. Det händer ibland att vissa träd drabbas av maskangrepp men producenterna tar då till biologiska metoder för att ta itu med problemet. APCOR som är Portugals paraplyorganisation för korkproducenter (www.apcor.pt) har som ständigt mål att höja miniminivån på kvaliteten. Det som korktillverkare ständigt jobbar med är att eliminera TCA som är en kemisk substans som förstör innehållet i flaskan. Fabrikerna har stora laboratorier där man genom kromatografiska analyser lätt och snabbt kan hitta TCA och därmed eliminera hotet. Idag har konkurrenter till den traditionella naturkorken seglat upp. Dessa är tekniska korkar, som tillverkas av granulerad korkmassa för viner av lägre kvalitet, skruvkorkar och plastkorkar. Det finns dock vetenskapliga belägg för att naturkorken fortfarande är en av de säkraste barriärerna för TCA jämfört med andra förslutningar. Kvaliteten på korkarna styrs av tjockleken och densiteten och priset till vinproducenterna varierar från 20 cent (2 kr) upp till 1 euro (10 kr). Den senare kvaliteten köps av de främsta vinproducenterna som Chateau D’Yquem, Gaja och Margaux för att nämna några. Fabrikerna är mycket tekniskt avancerade och tillverkningen, som är automatiserad är supereffektiv. Inget går heller till spillo, defekta korkar används som bränsle för uppvärmning eller till möbler.

Vad föredrar jag då som vinkonsument? För mig är det enbart naturkork som gäller. Den lilla proceduren med korkskruven och det trevliga, löftesrika ljudet när man drar upp korken när man korkar upp ett gott vin är oöverträffat.

10 saker du inte visste om kork

1. Det lilla landet Portugal har världens största bestånd av korkek, med korkskogar som täcker totalt 736 000 hektar. Det är en yta som motsvarar
Öland och dubbla Gotland. Varje dag producerar Portugal korkfabriker 40 miljoner flaskkorkar, som levereras till stora delar av världen.
Portugal har 70 procent av världsmarknaden för kork.

2. Skörden av kork bedrivs fortfarande traditionellt och hantverksmässigt på samma sätt som för 2000 år sedan. Det är bara män som skördar korken.
De kallas descortiçadores och använder en vass yxa kallad machada. Hantverket överförs från generation till generation och har mycket långa
anor.

3. Skörden må vara hantverksmässig men produktionsprocessen och produktutvecklingen har blivit högteknologiska. En mängd nya
användningsområden för kork har lanserats, bland annat kläder, väskor, isolering, fasadmaterial, möbler, inredningsprodukter, surfbrädor,
kanoter, hörlurar, lampor med mera.

4. Världens äldsta korkträd har ett namn. Det växer i Alentejo-regionen i Portugal och kallas "whistler tree" på grund av alla fåglar som trivs i
dess grenar. Trädet är över 230 år gammalt och skördas fortfarande - nästa skörd beräknas bli år 2018. Sist "whistler tree" skördades gav det
825 kilo kork, vilket räcker till 100 000 flaskkorkar. Det kan jämföras med ett genomsnittligt korkträd som ger ungefär 4000 korkar per skörd.

5. Kork har en lång historia. Redan den minoiska kulturen på Kreta och egyptierna använde kork för att försluta krus för mer än 3000 år sedan.
Även grekerna och romarna använde kork för att försluta sina kärl. I mitten av 1600-talet började den franske munken Dom Perignon att använda
kork till champagneflaskor, istället för träpluggar doppade i olja.

6. Sagrada Familia, den stora kyrkan i Barcelona, har nyligen fått ett korkgolv, i samklang med arkitekten Gaudís organiska arkitektur.
Korkgolv är mycket slitstarka och klarar därför slitaget från mer än tre miljoner besökare varje år. Golvet bidrar också till att skapa en mer
dämpad akustik.

7. Både NASA och dess europeiska motsvarighet ESA använder kork som isolering i rymdfärjor, satelliter och sonder. Samarbetet med NASA
inleddes redan med den första bemannade rymdfärden till månen, Apollo 11. ESA använder kork som isolering i både Ariane 5 och Vega. Skälet
till att kork är ett så fantastiskt isoleringsmaterial är dess kemiska sammansättning och naturliga cellstruktur.

8. Korkskogens ekosystem är ett av de rikaste i världen. Portugals korkskog är hemvist för flera hotade arter som den iberiska lokatten,
atlas-rådjuret och den spanska kejsarörnen. Den erbjuder också en viktig mellanlandning för miljontals flyttfåglar. Floran består ofta av över
100 arter per kvadratmeter. Samtidigt är korkeken ett ovanligt träd eftersom det trivs i detta torra klimatet kring medelhavet och därmed
motverkar ökenspridning.

9. Korkskogen har också en imponerande förmåga att lagra koldioxid, vilket är viktigt för klimatet och motverkar växthuseffekten.
Absorbtionsförmågan flerdubblas när korken skördas regelbundet från trädet. Portugals korkskog lagrar ungefär fem miljoner ton koldioxid per
år, vilket motsvarar fem procent av landets totala koldioxidutsläpp.

10. Något man ofta får höra är att vinflaskan ska ligga ner när den förvaras, annars torkar korken och vinet riskerar att förstöras. Detta
är en myt som undersökts noggrant och förkastats. Däremot finns det ett helt annat skäl till att låta flaskorna ligga ner, och det är att de
över 40 olika fenolföreningar som finns i naturkork har en positiv inverkan på hur vinet utvecklas och åldras.

Foto: Mikael Björnfot