sourze.se

Jung, Efva Attling och Sigmund Fröjd

Om tolkningar av texter.

Jag får ofta frågan om huruvida jag beskriver mig själv i mina epos, eller om sanningshalten är luddigt metaforisk eller utkviden helt i realistisk anda.. Jag blir dessutom ibland ombedd att analysera och djuplodande beskriva symboliken i det ibland kletiga virrvarr jag sätter på pränt. Det är otroligt trevligt med all denna uppståndelse, men till Er som undrar vill jag kort säga :

Jag är ingen psykolog fast jag eldat upp en lärobok i ämnet en gång som ung, ej heller någon filosof ehuru Platon studerats flyktigt. Jag är blott en enkel poet med lust och smak för livet och kärleken, sprit och öl, en cigarr och gitarrer överallt, fast för hjärtesorg och död ibland också och då är det fint med cello och en flöjt också. Fast många tycker det är otrevligt när det blir ledsamt så måste det vara så. Går det upp så går det ner, sa min gammelfaster Gunvald och hängde sig i korsetten när hon inte kom i den längre.

Jag skriver helt enkelt dikter och korta noveller eller rentav små berättelser,eller vad de kallas när man kallar dem något, men gör inga anspråk på att vara någon analytiker av vikt beträffande dylika skrifter. Analyser gör folk vansinniga, eller utföres av folk som redan är det, så jag ger fan i sånt och skriver istället det som trillar ur huvudet på mig utan att fundera närmare över djupet i detsamma. Ser jag inte den jävla bottnen så gör jag inte. Punkt. Den kan nån annan dyka ner och hitta. Man kan ju drunkna.

Vad beträffar innehållet så är allt jag plitar ner på det handgjorda papperet självfallet alldeles sant, lögn och förbannad dikt i en enda puttrande gryta. Alla jag, och du med förresten, som dyker upp i dessa historier och skaldeverk är såklart otvetydigt jag eller nån annan, fast inte alltid mina eller dina utan vem som helsts med ett jag att göra anspråk på. Nån som lever och kan säga att han är jag kan man säga.

Jag är du och du är jag helt enkelt och det finns bara två av oss och det är jag... Allt enligt Jung, Efva Attling, Sigmund Fröjd, Dr Phil och min egen lyckoterapeut Professor Sundström som kommer hit med kvällsmedicinen om en kvart.

Man drar kvickt ned hatten över ögonen, stryper sig med en blå brännmanet och önskar alla en trivsam afton vid grillen 


Om författaren

Författare:
Fredrik Lindskog

Om artikeln

Publicerad: 21 jul 2015 18:39

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: