Gambia – Nygammal turistdestination reser sig igen

Gambia firar i år 50 år som självständig nation och är med sina 1,8 miljoner invånare ett av de minsta länderna i Västafrika. Gambia har under årens lopp levt gott på den inkommande turismen från framförallt europeiska länder som Tyskland, Storbritannien och Sverige. Detta förändrades över en natt när Ebola konstaterades i Gambias grannländer.

Svenskar har alltsedan charterindustrin kom igång under 1950-talet varit några av de mest ivriga förespråkarna av detta resesätt. Många svenska charterföretag var även före sin tid jämfört med flera andra europeiska. Ett exempel på detta är att Sverige var först med charter till det västafrikanska landet Gambia, samma år som Gambia blev självständigt från Storbritannien 1965.

Gambia (www.go-gambia.com) firar i år 50 år som självständig nation och är med sina 1,8 miljoner invånare ett av de minsta länderna i Västafrika. Gambia har under årens lopp levt gott på den inkommande turismen från framförallt europeiska länder som Tyskland, Storbritannien och Sverige. Detta förändrades över en natt när Ebola konstaterades i Gambias grannländer. Trots att landet inte drabbades förlorade landet mycket pengar på avbokade resor från såväl charter- som privatresenärer.

Jag har dock alltid vart nyfiken på landet som ligger likt en enklav omgärdat av grannlandet Senegal. Jag besökte Banjul, som huvudstaden heter i Gambia. Bästa tiden att resa hit är egentligen året runt men om man vill slippa korta regnskurar bör man välja att resa mellan november – juni.

Fördelen med att flyga reguljärt är att man då själv sätter agendan när det gäller hur länge man vill stanna på en destination. Det enklaste och bästa sätter att ta sig till Gambia är att flyga med Brussels airlines (BA) (www.brusselsairlines.com) från Bromma med byte och eventuell övernattning i Bryssel. När jag flyger försöker jag oftast att välja flygbolag som tillhör Star Alliance dit också svenska SAS hör men även BA. BA är stora på Afrika vilket har historiska skäl då Belgien en gång i tiden hade flera kolonier i Afrika. BA flyger till ett trettiotal egna och code share destinationer. En annan anledning, förutom den ovan nämnda, till varför jag gärna flyger med BA, är att flygbolaget är ett av få som inte gjort avkall på den höga servicenivån, såväl vad gäller personal som det gastronomiska. Jag flög i deras businessklass på morgonen från Bryssel och njöt i stora drag av den välkomnande atmosfären från det jag satte min fot i planet tills jag steg av.

Maten i affärsklassen är alltid av betydligt bättre kvalitet än i ekonomi och man får alltid maten serverad på riktigt porslin. Här erbjuds även ett stort utbud av viner. Belgien är emellertid ingen nation som är känd för sina viner. Däremot har Belgien en lång och rik öltradition och självfallet finns det även flera ölsorter att välja emellan. Vad gäller vinerna provade jag dock denna gång ett gott, lokalt producerat vitt vin (Pietershof). Dessutom blev det ett glas champagne – BA har Laurent-Perrier som champagneleverantör. Menyn är sammanställd av kända belgiska stjärnkockar och går inte av för hackor. Som gäst har man ett brett utbud av rätter att välja mellan och jag hittade mina favoriter med hjälp av den hjälpsamma personalen ombord. Allt från tabbouleh med citron och rökt forell till den mjälla och fina torskfilén och ostkakan till dessert var ljuvligt goda. Vid avgången blev vi överraskade med en fin chokladask från det belgiska lyxmärket Neuhaus, en gest som jag tyckte var mycket trevlig och som jag tidigare inte stött på när jag rest i business.

Som EU-medborgare är passkontrollen snabbt avklarad och man behöver heller inget visum vilket underlättar det hela betydligt. En annan sak som gör Gambia populärt bland turister är att alla pratar engelska, som är officiellt språk i landet. Direkt efter ankomst blev jag skjutsad till utmärkta Ngala lodge (www.ngalalodge.com) som ligger relativt nära flygplatsen.

Ngala Lodge är ett boutiquehotell, faktiskt det enda i landet och firar i år sitt 20-årsjubileum. Man kan inte klaga på hotellets läge på toppen av en klippa med bedårande utsikt över havet och att bara ligga i sin säng och lyssna till vågornas brus är bland det finaste man kan uppleva. Hotellet är unikt såtillvida att det enbart består av sviter i olika storlekar och lägen. Ngala byggdes nyligen ut med tio nya sviter som är det man ska boka om man vill ha det allra bästa. Jag bodde i en fin och rymlig svit i huvudbyggnaden utrustad med allt som man förväntar sig ska finnas på ett hotell av denna toppnivå. Stor terrass högst upp med utsikt över havet, stor säng, Air conditioning, soffgrupp och skrivbord. Det man också slås av när man anländer till hotellet är den varma gästfriheten och bemötandet man får av personalen. Det känns som när man besöker en kär gammal vän.

Allt sammantaget ger hotellet en exklusiv och familjär stämning utan den snobbism som ofta kan vara fallet på denna typ av hotel. Det finns dock en sak som skiljer Ngala från andra lodger världen runt och det är ställets utsökta gastronomi som tar tillvara landets kryddor med de bästa råvarorna. Menyn är bred och varje kväll har restaurangen, som är rankad som den bästa i landet, specialrätter. Menyn är framtagen av den brittiska chefskocken Jonathan Groves och bjuder på utsökta och spännande rätter. Menyn, som är europeisk med en afrikansk touche, innehåller det mesta även för den mest kräsne och jag är inte förvånad över det faktum att restaurangen är rankad som Gambias allra bästa restaurang. Guide Michelin ger vissa restauranger tre stjärnor med epitetet ”en restaurang som är värd resan i sig” och detta är något jag skulle vilja säga om denna restaurang. Frukosten, som också intas på restaurangen, är både varierad och god och flera rätters görs á la minute på beställning. Jag blev mycket förtjust i en lokal juice som görs på torkade hibiskusblommor och har en oemotståndlig sötsur smak.

Hotellet har två pooler och föredrar man havsbad finns möjlighet även till detta. Hotellet erbjuder även massagebehandlingar på beställning och bli inte överraskad ifall behandlaren pratar eller förstår svenska för många här har någon anknytning till Sverige. Inte minst märktes det tydligt då jag besökte den årliga Matfestivalen ”Food & Beverage” som pågick när jag var där. Här fanns en stor bredd och blandning av fräsch afrikansk mat och det slumpade sig så att vid ett av matställena var de båda kvinnorna bosatta i Sverige sedan tiotalet år. Gambianer älskar god mat, vilket märktes på denna festival.

En annan trevlig utflykt som man inte får missa är den till Makasutu Cultural Forrest Village som erbjuder turisten möjlighet att åka kanot och se fina fåglar, titta på oändligt många babianer eller ta sig en lunch på lodgen som ligger intill. En annan aktivitet som inte får missas och som inte är för den räddhågsne är ett besök på the Katchikally Crocodile Pool och museum. Här erbjuds hugade äventyrare en möjlighet att klappa livs levande krokodiler, som dock innan fått sin mat för dagen och då således är rätt spaka. Dessa trettiotalet krokodiler av olika storlekar är samlade runt ett vattenhål, med branta väggar så att de ej kan komma ut och här har turister möjlighet att få komma ner, på egen risk, och klappa dessa djur. En upplevelse för livet är det dock att komma ett sådant här djur så pass nära. Ett annat givet turistmål är Tanji Centre där man kan se de vackra fiskebåtarna. Marknaden i Banjul är också värt ett besök men se upp för locals som försöker casha in på att erbjuda dig sina tjänster, ta hjälp av en officiell guide istället. Som så många andra afrikanska länder är Gambia ett fattigt land. Ett omtalat projekt är The Wide Open Wall (www.wideopenwallsgambia.com) där man för att måna om och bevara den unika kulturen och närmiljön i Makasutu, låtit lokala gambianska och internationella konstnärer har målat mängder med väggar till byns bostadshus.

Även om Gambia är rätt litet så finns mycket att se och man hinner inte se så mycket på två dygn jag var där, men man vet att landet finns kvar och nästa gång vill jag gärna åka båt uppåt Gambiafloden och då få ta del av en kultur som inte blivit exploaterad av den globala turismen och där man hittar det äkta och genuina. Min nästa anhalt på min korta Västafrikanska resa var ett besök i Senegals huvudstad Dakar. Huvudstäderna ligger geografiskt nära varandra men det är trots det lättare att ta sig mellan städerna med flyg på grund av att infrastrukturen inte är fullt utbyggd så att man bekvämt kan färdas landvägen. Jag bokade min biljett till Dakar bekvämt med Senegal Airlines (www.senegalairlines.aero). Ett flygbolag som har flertalet intressanta destinationer samtidigt som de har en del code share med Brussels Airlines.