En icke-rökares tankar

För idag precis en vecka sedan – måndag den tredje november – publicerades en notis på SVT:s text-tv som handlade om att screening av rökare och tidigare rökare skulle årligen kunna rädda livet på upp till 500 människor som drabbats av lungcancer. På DN Debatt som det hänvisades till i notisen, hade företrädare för cancerläkare och patienter bad därför Socialstyrelsen utreda förutsättningarna för att införa detta. Dessa professioner hänvisar till att antalet dödsfall i lungcancer i USA minskat med 20 procent sedan screening införts eftersom sjukdomen då upptäcktes tidigare.   500 färre döda varje år. En minskning med hela 20 procent. Det låter väl bra, och något som absolut är värt att satsas på. Det kan ju faktiskt vara din rökande mormor, farmor, mamma eller någon annan närstående som kan räddas genom den här metoden, och få några år extra tack vare nya metoder och att tekniken går framåt.

Men..! Jag – som icke-rökare (och som aldrig ens tjuvrökt) tänker: Hur många liv skulle sparas om själva grunden till problemet försvann från marknaden? Det vill säga cigaretterna! Nu kan man ju drabbas av lungcancer ändå, utan att själv ha rökt (passiv rökning har nog tyvärr de flesta – även icke-rökare – fått sin del av), men..! Jag har inga siffror på hur många som varje år dör av någon (inte bara lungcancer) rök-relaterad sjukdom, alternativt att passivt ha blivit utsatt, men jag tror absolut att det är betydligt fler än dessa 500 som man nu tänker sig rädda genom denna screening!

Jag tycker att det finns något hemskt motsägelsefullt i att någonstans tycka att det är helt okey att ens sälja cigaretter – samtidigt som man, när människor drabbas av sjukdomar orsakade av dessa giftpinnar, å andra sidan är inställsamma nog att ge behandling. Behandlingsmetoderna man vill ha, är ju till för det som man själv samtidigt orsakar genom att ha en marknad för det!


 

Av Maria Sågå 10 nov 2014 12:42