Rikard Wolff som Karl Gerhard. Foto: Petra Hellberg 

Karl Gerhard – en fantasi om en revykung

Manus: Irena Kraus
Klarascenen, Stockholms Stadsteater

Karl Gerhard är en person som fortfarande femtio år efter sin död fortsätter att fascinera och intressera, för sina revyer men även för sin spännande person. Många av de sånger han skrev och framförde har blivit odödliga och en omisskännlig del av vårt gemensamma kulturarv. En av dessa sånger är Den ökända hästen från Troja – Karl Gerhards attack på alla slag av nazistiska medlöpare – och det är kring uppsättningen av revyn med samma namn, uppsatt på Folkan i Stockholm 1940, som handlingen i Stasteaterns uppsättning kretsar. Kronologin är emellertid uppluckrad och det finns gott om såväl tillbakablickar som vinkningar åt framtiden.

Karl Gerhard tolkas av Rikard Wolff som mästerligt manar fram såväl styrkan som bräckligheten hos sin rollfigur. Skickligt återskapar man också stämningarna från de där augustidagarna 1940 då revyns premiär stod för dörren. Ute i Europa såg det vid det här laget ut som om Tyskland skulle komma att vinna kriget efter ockupationen av Norge, Danmark, Belgien, Nederländerna och Frankrike på våren och försommaren och det pågående slaget om Storbritannien där det brittiska flygvapnet såg ut att pressas tillbaka av tyska Luftwaffe. Det tyska utrikesdepartementet följer noggrant vad som skrivs i svensk press och framförs på våra scener och vänder sig till sin svenska motsvarighet för att stoppa Karl Gerhards revynummer. Från regeringshåll vill man inte gå med på att censur tillämpas i Sverige men man löser det hela genom att bestämma att Den ökända hästen från Troja rör sig om förargelseväckande beteende och numret beläggs med spelförbud. På ren trots framförs det emellertid ändå. Karl Gerhards kritik är ”rakknivs vass”.

I persongalleriet hittar vi flera av de personer som stod Karl Gerhard nära och var viktiga för honom; partnern Göthe (Per Sandberg), Moa Martinson (Marika Lindström), adoptivdottern Fatima (Ellinor Friberg och Naomi Gencel Goga) och Zarah Leander (Cecilia Frode), som redan på 1930-talet medverkade i flera av Karl Gerhards revyer men som 1937 lämnade Sverige för att bli en av tyska filmbolaget Ufas stora stjärnor och Tysklands bäst betalda filmskådespelare. När hon återvände till Sverige var det till slut Karl Gerhard som, trots Zarahs karriär i Nazityskland, på nytt tog henne under sina vingars beskydd.

En föreställning om Karl Gerhard skulle naturligtvis inte vara någonting utan hans kupletter och publiken får mer än väl sitt lystmäte tillgodosett. Förutom den tidigare nämnda Den ökända hästen från Troja framförs här exempelvis Jag är ett bedårande barn av min tid, Opp opp opp. I skuggan av en stövel, Jazzgossen, Vart tog alla vackra gossar vägen och Katt bland hermelinerna.

Att fånga en stor man och hans liv och verk i en teaterföreställning på två och en halv timme är en utmaning men här lyckas man lyfta ut det essentiella och man lämnar teatern med en känsla av att ha fått ett bra grepp om vem den mångbottnade Karl Gerhard var. 

Av Mikael Björnfot 29 sep 2014 09:39