Google och rätten till ett digitalt privatliv

Har människor rätten att bli "bortglömda" på internet? Har folk rätten att ta bort illvillig eller förtalande information från Google, det Google som i dag samlar hela våra livshistorier?

Frågorna är mycket obekväma för Google, ett företag som behandlar information med vördnad, så till den milda grad att endast komplicerade matematiska formler kan påverka sökresultaten. Google har trots allt ”Don't Be Evil/Do No Evil” som sitt motto - så varför skulle vi inte lita på dem?

Men följderna av ett nytt beslut i Europadomstolen har blivit att Google inte längre ensam kan avgöra dessa saker. Domstolen i Bryssel beslutade den 13 maj 2014 att det är nya spelregler som gäller.

Det ursprungligen spanska rättsmålet handlade om hur en spansk tidning sexton år tidigare publicerat artiklar om hur ett hus ägt av en Mario Costeja Gonzalez skulle säljas på exekutiv auktion. Huset hade beslagtagits av en lokal domstol och husförsäljningen skulle betala av den f.d. ägarens skulder. Dessa reglerades, men vid en sökning på Gonzalez fulla namn gick information om skulden/försäljningen alltjämt att finna i Googles index. Gonzalez som ansåg detta skada sitt rykte vädjade till både tidningen och Google om att få antigen artiklarna som helhet, eller åtminstone länkarna som pekade mot densamma, borttagna. Både tidningen och Google vägrade varför Gonzalez då vände sig till AEPD - den spanska motsvarigheten till Datainspektionen, vilken å ena sidan lät tidningen behålla artiklarna på sin webbplats, men å andra sidan förbjöd Google att länka till denna. Google fick med andra ord inte lov att visa resultat från den spanska tidningen då man sökte på Gonzalez fulla namn. Google överklagade domen till Audencia Nacional, Spaniens högsta domstol, vilken förde fallet vidare till Europadomstolen som sedermera valde att döma till Gonzalez fördel.

Europadomstolen tog ett avgörande beslut som kan läsas nedan:

"Om en sökning baserat på en persons namn visar en länk som leder till en webbsida med personlig information om individen i fråga, kan individen be operatören ta bort informationen. Om detta inte görs kan individen under vissa omständigheter be högre myndigheter att ingripa för att få informationen borttagen,"

Domarna sade också att:

"En sökmotors operatörer är ansvariga för den personliga information som återfinns på sidorna bland sökresultaten trots att dessa gjorts av en tredje part."

Vikten av beslutet

I korta ordalag är detta en stor seger för de som stridit för digitala rättigheter - individer har nu rätten att få personlig information borttagen från Googles sökresultat. Operatören, Google i detta fall, kan inte neka. Individen har alltså fulla rättigheter till sin egen information, inklusive falsk eller illvillig dito. Detta gör individen till en aktiv spelare på internet, inte en passiv spelpjäs.

Beslutet, "Right to be Forgotten", ger människor rätten att bli glömda av Google. Trots att detta är ett steg framåt för mänskliga rättigheter på nätet är Google knappast glada. Googles tjänstemän hävdar i smyg att beslutet gör dem mindre självständiga och är snudd på juridisk censur. Google håller sin självständighet väldigt kär och för några år sedan lämnade företaget till och med Kina eftersom de vägrade ta del av just censur.

Försvararna av digitala rättigheter är inte heller nöjda. Beslutet har vissa begränsningar. Individer som vill ha sina digitala fotspår utsuddade från sökresultat kan till exempel enbart få detta beviljat i deras egna länder. Alltså kan en tysk medborgare få sina sökresultat borttagna endast från google.de, och en svensk endast från google.se. I andra länder kan man således fortfarande få fram informationen. Så trots vinsten i domstolen har slaget om digitala rättigheter bara börjat.

Av Philip Blomsterberg 04 sep 2014 18:35