Åldersdiversitet kräver ny seniorpolitik

Som individer är två-åringar mer lika varandra än vad tio-åringarna är. I tonåren och i det unga vuxenlivet blir skillnaderna än större. Vänskaps- och familjerealtioner, val av utbildning, viljan att få en eftertraktad anställning eller att starta eget påverkar starkt individens referensramar, prioriteringar och behov. Och högre upp i åldrarna blir skillnaderna ännu större – inte mindre. Det kallas åldersdivertet.

Med längre medellivslängd blir kraven på välfärdssamhället alltså allt mer divesifierade. Och det går allt snabbare. Varannan som föds idag kommer att uppleva sin 100-årsdag. Om mindre än 20 år, 2050, kommer antalet 90-åringar att ha trefaldigats.

Politiker som betraktar 65-plussare som ett homogent kollektiv kommer att ratas av allt fler friska, sammhällsorienterade seniorer som lever allt längre. Åldersdivesiteten har långt större spännvidd idag än för bara 20 – 30 år sedan.

Trots det har dock 70 procent av dem som är 65+ två eller tre kroniska sjukdomar eller besvär med exempelvis ledinflammationer och diabetes. Men idag lever de ändå i huvudsak ett aktivt liv med stora livskvaliteter.

På individnivå kan och ska vi ta större ansvar för vår friska åldrande. Tidskriften Nature skrev nyligen om framgångsrika experiment för att bromsa åldrandet på gnagare. Genom så enla åtgärder som minskat kaloriintag förlängdes laboratoiremössens livslängd med 50 procent. När mössen så småningom dog var de friskare jämfört med kontrollgruppen.

Det är nu dags för en ny folkhälsopolitik med färre larmrapporter och tydligare fokus på friskvård och prevention. USA-forskare vill att åldringsforskningen byter fokus för att söka nya rön om hur åldrandet kan bromsas.

I väntan på att fler svenskar arbetar några år efter 65-årsdagen, satsar bl a en västsvensk kommun på inflyttning av nya pensionärer. De har många friska år i bagaget och de kommer (statistiskt belagt) att nyttja kommunens äldreomsog först långt senare och då under några få år. Genom att öronmärka en andel av de nyinflyttade seniorernas skatteintäkter täcks kostnaderna både för kommunens egna äldre och de inflyttade.

Men ökad livslängd påverkar också flera andra politiska sakområden. Mot bakgrund av den vidgade åldersdiversiteten föreslår jag följande reformer med seniorfokus:

- vidareutvecklade individuella och av arbetsmarknadsrelaterade kompetenskonton.
- förlängt studiestöd till och med 65 år (ej studielån)
- möjligt för statligt anställda som vill att arbeta fram till 72-årsdagen
- erbjuda ett statligt kunskapslyft inom Dator- och IT för alla som vill och fyllt 60 år
- en statlig utredning om försäkringsbransschens åldersrelaterade begränsningar i försäkringsvillkoren (avseende företagar-, sjuk- och olycksfalls, rese- och privat sjukvårdsförsäkring mm)
- inrätta en ÄDO, äldrediskrimineringsombudsman.

Av Ulf Lönnberg 08 aug 2014 15:43