Dumsnåla beslut inom vården kostar mer

Beslutet ligger till grund för att bekosta ersättning till anställda för inköp av arbetskläder, dock räcker det endast till 1.000 kronor per år och anställd. Tvättningen ska de anställda sköta själva på arbetsplatsen med hjälp av 5 nya tvättmaskiner. Enligt de basala hygienrutiner som finns ska arbetskläder bytas varje dag och när de blivit smutsiga eller våta. Man beräknar att tvättningen tar i anspråk ungefär motsvarande 2 årsarbetare i tid.

Ekonomiska och hälsomässiga fördelar
Vårdrelaterade infektioner är ett allvarligt problem och kostar som tidigare nämnt i Sverige minst 3 miljarder årligen. Problem med antibiotiskaresistenta bakterier och vinterkräksjuka ökar samt nya okända smittor. Det är svårt att specifiera en kostnad per kommun men den ungefärliga siffran är 20.000 kronor per vårdtagare, utöver detta tillkommer även kostnader hos arbetsgivaren för sjukfrånvaro.

Enligt en expertgrupp bestående av kunskap och fakta från bland annat Smittskyddsinstitutet, Akademiska sjukhuset och Vårdförbundet menar man att arbetskläder ska ses som en investering istället för en kostnad. Förutom att professionella arbetskläder inte bara höjer personalens status bidrar det också till friskare och tryggare personal. Med korrekt skötsel innebär det lägre smittorisk och mindre risk för sjukfrånvaro. Det innefattar bland annat att det är olämpligt att låta personalen själv tvätta sina arbetskläder och att det görs i hemmet. Annat säger ordförande Martina Aronsson (S) i ett uttalande till Östran som bekräftar att omsorgsnämndens inte håller med.
- ”Det blir att man får tvätta kläderna själv, antingen hemma eller på jobbet”. Även i Emmaboda kommun sköter omsorgspersonalen tvättningen av sina egna arbetskläder själva och tillsammans med Torsås kommun tackade de nej till ett samarbete i en förfrågan.

Skulle ett samarbete komma till stånd där man gemensamt upphandlar inhyrning och central tvättning av arbetskläder skulle det innebära en mindre kostnad per kommun efter uppdelning. Detta ger inte bara omedelbara vinster sett från ett miljöperspektiv i form av minskade utsläpp och lägre energikonsumtion. Det är också ett mycket bättre alternativ och lösning för att effektivt minska riskerna för vårdrelaterade infektioner som är en betydligt högre utgift.

Andra effekter
Förutom de uppenbara och positiva effekterna av professionella arbetskläder och korrekt skötsel av dessa på smittorisk finns det ytterligare effekter som man bör ta med i beräkningen.
Lägre smittorisk innebär mindre risk för sjukfrånvaro som i sin tur innebär lägre långtidssjukfrånvaro. Ett arbete som bedöms riskfritt och tillfredsställande är också lättare att rekrytera till.
Det går att argumentera för att arbetskläder kan vara en jämställdhetsfråga. I många kommuner har man fria arbetskläder men att det inte gäller för omsorgspersonalen, som till stora delar domineras av kvinnlig personal. Det kan också anses som en trygghetsfråga för vårdtagare som har lättare att identifiera personal vid eventuella besök.

Val av leverantör
I protokollet från omsorgsnämnden kan man läsa sig till att personalen har ett begränsat utbud att välja från. Förutom att de ekonomiska faktorer ska passa in behöver man anpassa val av arbetskläder till bland annat de krav som ställs på skötsel och tvätt. Förutom bekvämlighet och funktion ska de tåla att tvättas i höga temperaturer och ofta utan att förstöras eller slitas mer än nödvändigt för en lång livslängd. I vissa fall kan det även vara passande med olika former av profilering exempelvis för att utmärka sina personal vid besök. Flertalet leverantörer så som Prowear har både ett stort utbud av arbetskläder och kan anpassa efter behov av brodyr eller tryck. Dessutom har de ett eget märke som är ett prisvänligt märke i form av Tingstad vilka står bakom e-handeln.

”The big picture”
Något man definitivt inte får glömma är att det är högst nödvändigt att ha ett längre tidsperspektiv i åtanke för att kunna göra en korrekt beräkning av kostnader och eventuellt medförda besparingar. Vad som kan verka som ett dyrare alternativ kan mycket möjligt vara ett mer kostnadseffektiva förslag på längre sikt. För omsorgsnämnden i Nybro kommun handlar det om utgifter för inköp och valet att inte centralisera inhyrning och tvättning av arbetskläder. Jämför det med besparingar i form av mindre kostnad för arbetsgivaren i sjukfrånvaro och lägre risk för vårdrelaterade infektioner.

Jämför 600.000 kronor med 10.000.000 kronor. Det är den ungefärliga siffran vad vårdrelaterade infektioner, problem med antibiotiskaresistenta bakterier, vinterkräksjuka och nya okända smittor kostar varje kommun i Sverige årligen. Minst.

Av Nikolas Palmgren 30 jul 2014 00:28