Malta – en förnimmelse av paradiset

"Malta lämnar inga människor oberörda, de allra flesta längtar tillbaka, inte bara till värmen och människorna, utan till landets fina själ. Undertecknad har redan bokat in nästa resa som går av nästa vår."

Paradisiska stränder, byggnadsverk äldre än både pyramiderna och Stonehenge, kärleksfullt skötta små vingårdar, pittoreska byar och förtrollande boutiquehotell. Malta är inte stort men på de tre öarna (Malta, Gozo och Comino) som hör till Malta finns mycket att upptäcka (www.visitmalta.com/se/.

Jag var där i april. Efter att ha landat på Malta begav jag mig genast till Cirkewwa för vidare befordran med färja till Mgarr på Gozo, denna förtjusande lilla ö med sin i april ännu friska vårgrönska och blommande vallmo. Gozo är en omtyckt semesterö även för malteserna själva, då Gozo är en utmärkt plats att varva ned på men även en plats att träffa vänner och umgås på. Såväl Gozo-bor som Malta-bor talar om lugnet på Gozo. För en utomstående kan det vara svårt att tro att skillnaderna skulle vara så stora med tanke på att endast en knapp halvtimmes båtresa skiljer de båda öarna åt, men faktum är att man ganska snart efter att kommit till Gozo, finner en sävlighet som inte riktigt hittas på andra sidan vattnet. När man rör sig i de pittoreska byarna med sina vackra, gula kalkstenshus, förflyttar man sig tillbaka till en tid då man inte stressade utan tog till vara och njöt av varje stund och ägnade tid och kärlek inte bara åt brödbak och långkok på de finaste råvaror utan också åt varandra.

När Maltaborna kommer hit hyr de gärna ett hus – ett så kallat ”Farm House” – för en helg eller för någon vecka för att där umgås med familj och vänner. Även jag provade på att bo på det här sättet, närmare bestämt i Razzet Tutta, ett förtjusande, trehundra-år gammalt kalkstenshus i utkanten av byn Kercem. Ett stort vardagsrum, tre sovrum och två badrum samt en terrass med en liten pool och betaganda utsikt över dalen ger goda förutsättningar för en behaglig vistelse tillsammans med familj eller vänner. Det välutrustade köket inbjuder till att själv tillaga typiskt maltesiska rätter på det stora utbudet utmärkta, närproducerade råvaror som finns att tillgå här. Skulle du nu inte våga dig på detta och vill skämma bort dig rejält hyr du en kock! En kväll kom kändis och TV kocken George Borg hem till Razzet Tutta och serverade en oförglömlig middag med därtill passande viner, från Gozo självfallet.

Vill man du ytterligare skämma bort dig själv och gärna överlåter till proffs att laga maten finns det på Gozo självfallet även högklassiga restauranger där inget tummas på vad gäller kvaliteten. En av dessa ligger i San Lawrenz, inrymt i Hotel Kempinski (www.kempinski.com/en/gozo/hotel-san-lawrenz) som är en veritabel oas eller hägring (men en verklig sådan) om man så vill. Här härskar ett lugn, en tystnad och en stillhet som genomsyrar hela anläggningen. Här sänker man automatiskt rösten. På restaurangens terrass med utsikt över hotellets trädgård är det lätt att bli sittande länge, njutande av maten, vinerna och friden. Känner man efter måltiden att man inte genast vill bryta upp kanske ett besök i hotellets fina spa-avdelning kan vara något. Här erbjuds nämligen den exklusiva Ayurveda-massagen som jag tog tillfället i akt att testa, och det var nog bland den bästa massagen jag upplevt någonsin, och då denna teknik är hämtad från Indien så utfördes även massagen av en indiska.

En annan trevlig restaurangbekantskap är Porto Vecchio i Mgarr, omtyckt för sin avspända och vackra omgivning. Här sitter man direkt vid kajkanten. Prova gärna fisken.

Om man ser sig omkring på Gozo hamnar man förr eller senare i det charmiga Marsalforn Bay. Vill man stanna till för lunch, eller middag, och inte har fått nog av havsutsikt och bränningar är Il Kartell ett trevligt alternativ.

Ett besök på Gozo skulle enbart kunna innehålla restaurangbesök och matupplevelser men om man önskar sig litet variation finns mycket annat att hitta på. Om man exempelvis till alla goda måltider provat att dricka Gozo-viner – och att dricka något annat vore i det närmaste otänkbart – har nyfikenheten säkert väckts att få veta mer och att besöka en vingård är garanterat ett trevligt sätt att fördriva tiden på. Jag besökte bland annat Tal-Massar i den pittoreska byn Garb. På den här vackra platsen med utsikt över hav och grönskande kullar har man odlat vin i flera hundra år. Idag är det Anthony Hili som äger vingården. Passionerat berättar han gärna om vinerna han producerar och att få provsmaka dem sittande i vingården där druvorna vuxit är en mäktig känsla.

Vill man nu även få i sig litet kultur, förutom mat-och vinkulturen – kommer man inte undan Ggantija templen i Xaghra, lämningar av två sinnrika byggnadsverk, uppföra mellan 3600 och 3200 f.Kr. och som förmodligen varit platser för fertilitetskult. Templen, som är äldre än pyramiderna i Egypten och Stonehenge i England, finns upptagna på Unescos världsarvslista.

Undre ett besök på Gozo kommer man inte undan ett besök i Victoria, då alla vägar passerar genom staden. Här finns ett fint citadell med flera museer och en vidsträckt utsikt. S:t Georges basilika från 1693 bör inte heller missas.

Är det badsäsong när du befinner dig på Gozo och tycker om att bada, finns här fina stränder, exempelvis Ramla Bay. Vill man bara ha en storslagen skönhetsupplevelse är Azure Window den givna platsen.

Det är lått att stanna på Gozo men efter tre dagar återvände jag med färjan till Malta och satte kurs mot huvudstaden Valetta med sina karaktäristiska, höga gula, burspråksförsedda kalkstenshus och sina vackra utsikter. Vart man än blickar se man det azurblå havet i de spikraka gatuperspektivens förlängning. Det är svårt att föreställa sig när man går omkring här idag att Valetta och framför allt den viktiga hamnen, under andra världskriget utsattes för mycket häftiga bombanfall. I staden är det idag endast ruinerna av det bombade operahuset som påminner om den dramatik som utspelades här.

Självfallet finns här en uppsjö av boendealternativ. I S:t Julian’s finns flera stora hotell med allt man kan begära, exempelvis Corinthia San George. I Valettas gamla stad har Palazzo Prince d’Orange nyligen slagit upp portarna. Vill man ha ett boende utöver det vanliga är detta det självklara stället att bo. Prince d’ Orange är inrymt i ett privatpalats från 1600-talet med generös takhöjd och målade takbjälkar i den gemensamma salongen men de fem sviterna är moderna och funktionella utan att för den skull förlora i charm. Tycker man att det är för dyrt att ensam hyra den fantastiska etagevåningen med tre terrasser, kök och matplats med utsikt över hamnen högst upp i huset kan man samla ihop ett kompisgäng. Här finns nämligen tre sovrum med plats för sex personer. Här har man inte känslan av att bo på hotell. Här härskar ett stort lugn och tillsammans med diskretionen hos personalen.

Ett besök i Valetta börjar lämpligast med Upper Barrakka Garden, varifrån man har en vidsträckt utsikt över hamnområdet. Härifrån är det inte långt till Valettas sevärdhet nummer ett – S:t John’s katedralen. Andäktigt vandrar man runt i den praktfulla kyrkobyggnaden. Här finns även ett av konsthistoriens främsta verk: Caravaggios målning föreställande Johannes döparens halshuggning. Från S:t John’s är det inte långt till med sina vackra interiörer. Missa inte gobelängerna (och de är verkligen gobelänger, det vill säga från Les Gobelins i Paris) som fortfarande, efter nästa trehundra år, hänger i den sal – Konseljsalen – de tillverkades för och som bevarat färgerna på ett sätt som utan överdrift är unikt i Europa. Att salen hålls i dunkel för att skydda textilierna från dagsljus är förlåtligt. Även rustkammaren är värd ett besök. Även om vapen och rustningar inte är ens största intresse kan man inte låta bli att fascineras över uppfinningsrikedomen och skönheten i den stora samlingen som finns här.

När besöket på Grand Masters Palace är över kanske det är lunchdags och söker man, som jag, det där lilla extra, finns en liten pärla till restaurang bara några kvarter bort, nämligen Rubino på Old Bakery Street. Hit går man om man tar mat och matupplevelser på allvar. I lokal som från 1906 rymde en konfektbutik ligger nu denna charmiga, opretentiösa restaurang med goda traditionella maltesiska rätter – och viner – på menyn. Jag och mitt sällskap åt denna gång bland annat en gudomligt god risotto och färskfångad fisk. Ett extra plus med Rubinos (www.rubinomalta.com) är att restaurangen som har öppet för både lunch och middag, även har halvflaskor av viner.

Bland alla restauranger som finns vill jag även passa på att nämna den prisbelönta Tarragon i S:t Pauls Bay.

Ett besök på Malta är inte komplett utan ha besök Mdina, Maltas gamla huvudstad, idag en förtjusande plats, lugn och stilla med stämningsfulla gränder och vackra palats från medeltid till barock. När man kommer hit och stiger in genom stadsporten och omsluts av stillheten och skönheten är det som att vandra i en saga ur Tusen och en natt. Har du möjlighet – se till att bo någon eller några nätter här för att ordentligt utforska denna magiska lilla stad och ordentligt få känna den frid som kommer till dig när du visats här. Inrymt i ett före detta privatpalats från 1600-talet, beläget vid en lugn liten piazza och med en förnämlig utsikt över ön är det femstjärniga boutiquehotellet Mdina Xara Palace (Länk: xarapalace.com.mt) det givna stället att att bo på. Hotellet, som ingår i sammanslutningen Relais & Chateaux, är med sina 17 rum och sviter inget stort hotell och här omges gästen av en känsla av att vistas i ett förnämt privathem. En personlig och familjär atmosfär omsluter gästen genast han eller hon stiger in i entrén. Allt här, från de allmänna utrymmena med sin till hotellrummen med en lyckad blandning av antikviteter och modern design andas exklusivitet men det är en exklusivitet som inte enbart sitter i antikviteterna och de gamla oljemålningarna utan också i den stillhet som man möter här och i omtanken och vänligheten från personalen.

Vare sig man bor på Xara Palace eller endast tittar förbi under ett dagsbesök är hotellets restaurang de Mondion ett måste. Restaurangen är en av de allra främsta på Malta och är känd inte bara för sitt förfinade kök utan även för den diskreta men utmärka servicen. Servicen är oklanderlig och maten är utsökt likaså vinerna som man kan beställa på glas. Till min skaldjurs risotto drack jag ett gudomligt gott vin av den lokala producenten Antorin som var på chardonay druvan och mycket passande till maten. Till huvudrätten som var en hantverksmässig perfekt tillagad oxfilé med de rätta tillbehören serverades det ett fint rött vin av samma producent. En måltid på de Munion måste bara upplevas, och den är helt klart värd en resa bara den. Xara Palace är avslutningsvis ett sådant där hotell som man ogärna lämnar som gäst.

Malta lämnar inga människor oberörda, de allra flesta längtar tillbaka, inte bara till värmen och människorna, utan till landets fina själ. Undertecknad har redan bokat in nästa resa som går av nästa vår.