sourze.se

Man fälld för våldtäkt trots flickas nekande och Soraya Posts sakkunskap om romer

"För en vecka sedan fick jag ett handskrivet brev ifrån flickan. Hon är mycket ångerfull och hon känner sig förtvivlad över det som hon har ställt till. I brevet finns även en antydan om att flickan funderat på att ta livet av sig för att hon mår så dåligt över sin lögn. Frågan är om någon bryr sig om detta – 'det handlar ju om romer'..."

Mot bakgrunden av förra årets avslöjande om att den svenska polisen aktivt har diskriminerat romerna i Skåne kan man ställa sig frågan om vi kan lita på rättsväsendets behandling av brottsmisstänkta personer, som tillhör denna minoritets. Ett fall som jag nyligen har granskat väcker starka känslor. Det gäller Peter (fingerat namn) en 35- årig rom som 2012, mot sitt bestämda nekande, dömdes till ett fängelsestraff för sex med en minderårig flicka. Trots övervägande nybevisning som inkluderar flickans erkännande om att hon lurat Peter om sin ålder, och ett starkt utlåtande från Europaparlamentarikern och FI-politikern Soraya Post, som är en av Sveriges experter i frågor rörande den romska kulturen, avslog Högsta Domstolen Peters resningsansökan.

Vi tar det från början:

Peter har vad han hävdar är ett ömsesidigt sexuellt förhållande med en romsk flicka som utger sig för att vara sjutton år gammal. I själva verket är hon, vid den aktuella tiden, bara 14 år och 10 månader. Hon är utvecklad i kroppen och hjärnan och hon ser äldre ut och Peter har ingen anledning att tro annat än vad flickan säger om sin ålder. Till detta kan läggas att hon kör bil som en erfaren förare och har två körkort, ett svenskt och ett brittiskt, vilket gör att Peter utgår ifrån att hon är över 18 år. Det visar sig långt senare att körkorten är falska.

Den juridiska historien börjar med en konflikt som uppstår när flickans romska pappa får reda på att hon haft sex med Peter. För att skydda sig själv från pappans vrede ljuger flickan om att Peter våldtagit henne. Polisen kopplas in och det blir en rättslig process. Peter döms för våldtäkt med flickans uppgifter som enda bevisning. Peter överklagar och i hovrätten plockar han fram bevismaterial som han av skamkänsla inte vågade visa upp i tingsrätten. Det består av ett par videoinspelningar som visar att flickan varit frivilligt delaktig i flera samlag. Flickan konfronteras med detta nybevis. Hon erkänner lögnen och åtalspunkten om våldtäkt ogillas men hovrätten dömer Peter till ett års fängelse för samlag med minderårig.

Då tar Peter kontakt med mig och jag finner så många brister i rättsväsendets behandling av fallet att jag inleder en egen undersökning som leder till att jag hittar fyra oberoende vittnen som ungefär vid tidpunkten för Peters sexuella förhållande med flickan, hade träffat henne i olika sammanhang. I ett fall handlade det om en ungdomsledare på en fritidsgård där flickan kom körande i sin fars stora Mercedes. En bilverkstadschef berättade hur flickan kom till hans verkstad i Mercedesen när oljelampan lyste. Dessa och två ytterligare vittnen bekräftade att de upplevde flickan som över 18 år på grund av hennes vuxna sätt att uppträda samt det faktum att hon körde bil. Samtliga nya vittnen förhörs på video. Det är en stark nybevisning i målet, men Jag nöjer mig inte med detta utan går vidare och tar kontakt med flickan själv som förklarar sig villig att ställa upp på ett videointervju. Under intervjun erkänner hon följande för mig:

1) Hon är van vid att ljuga om sin ålder och alla tror att hon är äldre. Hon medger att hon ljög för Peter om sin ålder.
2) Hon bekräftar att hon träffat de fyra vittnena som uppgett att hon uppträtt som vuxen. Hon instämmer i allt som de uppgett i deras videoförhör.
3) Hon förklarar varför hon ljög om våldtäkt i tingsrätten; hon fruktade att hennes pappa skulle slå henne om han trott att hon haft frivilligt samlag med Peter.
4) Hon säger att hon har nu har förstått vad hon ställt till och att hon är beredd på att förhöras av Riksåklagaren för att bekräfta vad hon säger till mig, nämligen att Peter är oskyldigt dömd eftersom han lurades att tro att hon var myndig.

Under min intervju med flickan konfronterades hon med de två körkorten som visade sig vara förfalskningar. Hon säger att hon hade köpt dem av en polack när familjen var i Polen på semester. På frågan om varför hon lade till några år på sitt födelsedatum på de falska körkorten svarade hon ”För att folk skulle tro att jag var äldre”.

Hovrättens dom mot Peter vilar på rättens tro att Peter ”måste ha vetat att flickan var minderårig” eftersom han kände hennes familj och han hade varit i flickans familjehem några gånger. Men när Peter berättade för mig att romer är känsliga för att tala om deras döttrars åldrar, särskilt om den som frågar är ogift man, sökte jag efter en person som är sakkunnig i frågor rörande den romska kulturen. Det var då jag hittade Soraya Post, en av Sveriges (och Europas) mest sakkunniga i frågor angående den romska kulturen. Post bekräftade (också på video) att det är otänkbart att en man i Peters ålder, vid besök i ett romsk familjehem skulle fråga om åldern på en flicka i den aktuella flickas ålder. Det anses vara tabubelagd att visa romantiskt intresse för en tonårsflicka när man besöker ett romskt hem. Post utvecklade detta detaljerat i intervjun som upptogs på video och tillade att svenska domstolar behöver förbättra sina kunskaper om den romska kulturen för att kunna döma korrekt i sådana mål som Peters.

Om den dömande domstolen hade haft tillgång till alla videoförhör som jag gjorde, hade Peter sannolikt friats varför en resningsansökan upprättades av stjärnadvokaten Björn Hurtig. Flera DVD-skivor innehållande dessa intervjuer inlämnades till Högsta Domstolen. Det såg ut som ett solklart fall för resning.

Men - det blev ett avslag, men inte utan dramatik. Högsta Domstolen begärde först ett yttrande från Riksåklagaren (RÅ), vilket Högsta Domstolen bara brukar göra om man tror att det kan finnas resningsskäl. Det är alltid en positiv sak när HD gör detta. Men RÅs yttrande bestod av den där gamla vanliga ”mallen” som vi sett komma från Riksåklagaren i flera resningsyttranden på senare år. RÅ opponerade resningen med hänvisning till principen om orubblighet ("parterna ska kunna gå vidare utan att saken ånyo upptas"). Det faktum att flera nya vittnen och nya uppgifter från målsäganden själv inlämnades hjälpte inte. Det verkade nästan som att man hade bestämt i förväg för att Peter inte skulle få upprättelse...

...och frågan som måste ställas nu är om detta berodde på det faktum att Peter är rom.

För en vecka sedan fick jag ett handskrivet brev ifrån flickan. Hon är mycket ångerfull och hon känner sig förtvivlad över det som hon har ställt till. I brevet finns även en antydan om att flickan funderat på att ta livet av sig för att hon mår så dåligt över sin lögn. Frågan är om någon bryr sig om detta – "det handlar ju om romer" – och frågan är på samma gång om huruvida Peter hade fått upprättelse om han och flickan hade varit etniska svenskar. 


Om författaren

Författare:
William Butt

Om artikeln

Publicerad: 12 jun 2014 13:25

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: