Att lära barn rätt!

Något mycket viktigt är vad våra barn ser och hör under sin uppväxt. Det man säger till dem är givetvis också viktigt, men det största intrycket gör vi med vårt eget beteende - mot våra fruar och män, andra människor och mot oss själva. Allt detta observerar barnet och tar in som rätt beteende. Förr så förstärkte man inlärning med skrämselteknik och tacka gud för att den tiden är förbi.

När jag var liten i slutet på 60-talet levde jag i Canada och gick på en fransk-katolsk skola med nunnor och annat skräp. Kyrkan hade stort inflytande på skolan och så även i vad vi fick lära oss för att inte bli "förtappade människor". Man använde givetvis skrämseltaktik för att understryka de farligaste bitarna och dit hör till exempel nakenhet. Nakenhet, som är något av det konstigaste människan måste förhålla sig till. Att amma ett barn på restaurang kan vara fel i dagens Sverige, även om det gäller ett barn, något som vi alla varit. Ett bröst, något som många vuxna både kvinnor och män suger på ibland, men då inte för att överleva utan mer för att bli en "igelkåt". Men en mamma, som vi alla haft, som ammar - var är då problemet i detta Sverige som nakenchockade mig 1972 när jag kom hit?

I min skola hade jag lärt mig att en naken man som visar sig för en annan man utan tvekan är homosexuell, punkt slut. Kyrkan understryker med att homosexuella hamnar i helvetet. I skolan fanns det varsitt bås att byta om i till gymnastiken, låsbart sådant ifall någon kunde vara besatt och öppna dörren där man bytte om. Allt detta verkar enkelt att följa om man bara stannar kvar där man är.

1972 kom då den stora flytten till det fria landet där bopparna hoppar på stranden och kvinnor kan amma varsomhelst.

Nio år gammal följer jag således med min nya klass till badhuset. I omklädningsrummet står alla killar och klär av sig nakna. Summa summarum jag är plötsligt omgiven av en hel klass med bögar och de vill att jag ska klä av mig naken, skulle inte tro det. Jag säger till min lärare att jag måste därifrån då jag inte är homosexuell. Läraren fick sig ett gott skratt när jag förklarade, men ombytt blev jag givetvis aldrig.

Den enda gång det kändes riktigt rätt var när jag i femte klass var en av två. Jag och en som hette Rolf Svensson i en liten skola i Vilshult var de enda i klassen som fått könshår. Där kunde både jag och Roffe, stoltsera i duschen med våra hårbevuxna stoltheter. Stoltheten kan jämföras med en pappa i Canada som ser sin son göra mål i ishockey för första gången, något som jag aldrig förärade min far, men vi har olika kvaliteer som vi alla vet och just i denna stund var min fantastiska kvalité könshår. Tänk att moder natur var på min sida denna gång. Jag kan förlåta mina korta ben genom livet för denna fantastiska stund av naken stolthet.

När så flytten skedde tillbaka till staden var det nya människor igen och alla hade givetvis könshår i klassen så knuffen i ryggen var borta och nakenheten ett problem igen. Man tycker att det borde gett med sig efter Vilshult men så fungerar inte programmeringen, den finns där mer eller mindre livet ut.

Så blev det då att all sex med tjejer under 70-talet skedde i mörker såklart, och när den dag kom då jag skulle ha ett mysigt bad med en tjej var skräcken ett faktum. Hon låg där i badkaret och som den gentelman, om än felprogrammerad sådan, jag är gick jag ut medan hon klädde av sig och kröp ner i skumbadet.

HUR FAN GÖR JAG NU DÅ PRÄSTIDIOT? Där står jag med handduken om midjan, tjejen ligger och småflyter med sin fantastiska kropp och jag, jag vet fan inte vad jag ska göra, så som ett under, eller att tjejen förstod att jag var dum i huvudet, doppade hon ansiktet genom att ta upp vatten och skum och ta emot ansiktet blundande, aldrig har sekunderna varit så viktiga. Här hinner man inte tänka, minsta tvekan kommer att medföra stora svårigheter. Jag hoppar ur handduken, hoppar i badkaret bara för att halka, sparkar stackars Annette i ansiktet och slutar med att ligga till hälften i badkaret, till hälften på golvet och mer naken och uthängd än jag någonsin varit samt att min flickvän fått näsblod.

Hur har det då i vuxen ålder? Hur många tjejer har erfarit det våldsamma och ibland smärtsamma Canadensiska parbadet?

Jag kan bara säga så mycket att skammen som man skulle lära sig känna som liten följer med hela livet tyvärr, något som vi bör betänka när vi anser att det borde vara lätt för människor med annan tro, som bankats in att ändra på sitt tänkande, det sitter väldigt rotat om det programmeras in från grunden.

Och just därav kom min förvåning när samtalsämnet "ammande mammor" blev så stort. Jag menar, kan man sitta i en bastu helnaken så kan väl för jäkeln våra mammor få lov att amma sina barn, eller var är problemet? Det vi säger och gör sitter i framtiden i våra barn, tänk alltid på det.

Angus mitt i natten

Av Angus Liddell 12 maj 2014 21:35