sourze.se

En liftares guide till galaxen: Bitcoin

Du har säkert hört talas om den digitala valutan vid det här laget. Nyheter i media har rapporterat om fall där personer ägt större mängder av valutan och glömt bort innehavet under flera år för att sedan upptäcka att de sitter på en guldgruva. Det här är en introduktion och guide för dig som vill veta mer om valutan som många pratar om likt vilda västerns guldrusch i Yukon.

Vad är Bitcoin? Varför finns de och kan jag tjäna pengar på dem?
Vi börjar med det allra enklaste för att så smidigt som möjligt ge en förståelse på vad det är och hur det fungerar utan att blanda in allt för mycket teknisk jargong.

Antingen pratar man om Bitcoin som i tekniken eller bitcoin(s) som i valutan, givetvis hör de två ihop. Bitcoin är ett distributerat peer-to-peer nätverk (samma teknik som torrents) som används för att journalföra transaktioner av den digitala valutan bitcoins mellan två parter.

Bitcoin skapades av en ännu okänd person med pseudonymet Satoshi Nakamoto under 2008 och togs i användning den 3e januari 2009. Syftet bakom Bitcoin förutom det självklara, att använda som betalningsmedel eller för att spara i, var att skapa en digital valuta där värdet och transaktioner inte styrs eller påverkas av en tredje part (jämför med svenska kronan och riksbanken). Transaktioner är anonyma samtidigt som de är publika. Om du inte själv väljer att avslöja dig som en ägare av en plånboksadress (jämför med bankkonto) är alla transaktioner till och från anonyma men samtidigt så bokförs alla transaktioner publikt, vem som helst kan söka upp information om en adress eller en transaktion. Dessutom är det omöjligt att förfalska valutan då alla transaktioner signeras med avancerad kryptering.

Värdet på en bitcon (1 BTC) avgörs av tillgång och efterfrågan, precis som med allt annat i världen. Du kan använda valutan för att köpa alla möjliga vardagliga saker och den handlas med på börser specifika för kryptovalutor.

Hur fungerar och skapas valutan?
Precis som med traditionella valutor där pengar trycks upp vid behov så tillförs nya bitcoins kontinuerligt till nätverket. Dessa ges ut som en belöning för varje block med transaktioner som verifierats och lagts till i den globala journalen. Att verifiera dessa transaktioner kallas i folkmun för ”mining” eller på svenska gräva. Eftersom det är en digital valuta så är det datorer som gör arbetet (miner eller grävare).

Hårdvaran som används har gått från vanliga persondatorer och laptops till dedikerade grafikkort och numera specifika kretsar. Företag har specifikt gett sig in i branschen för att utveckla och ta fram dessa specialiserade maskiner och baserar sin verksamhet på intresset för bitcoins och mining. En kostsam investering för företagen men som genererat stora intäkter. Ett exempel är företaget KnCMiner som är den enda svenska aktör, vilka har under 2013 omsatt flera hundra miljoner dollar endast på försäljningen av dessa maskiner. Deras senaste maskin kostar så mycket som $10.000 - $13.000 beroende på hur tidigt man förbeställt.

Hur skaffar jag egna bitcoins?
Så, hur lägger du vantarna på egna bitcoins? Det första uppenbara alternativet är att ge sig in i mining. Som tidigare nämnt är det en kostsam investering för att ha någon chans på vinst, risken är hög men likaså kan belöningen bli det. Ganska nyligen har det blivit alltmer populärt med USB hårdvara vilket inte är en lika stor investering eller risk men chansen att du gör några större pengar är väldigt liten om inte värderingen av Bitcoin skulle mångdubbleras. I sig är det ingen omöjlighet, det är precis det som hänt de senaste året.

Det andra alternativet är att köpa bitcoins, från en privatperson eller via en börs. Värdet förändras hela tiden precis som vilken annan handelsvara. Eftersom valutan är väldigt ny jämfört med de flesta tradionella valutor (dollar, euro, svenska kronor) så är den inte särskilt stabilt ännu. Under slutet av 2013 ökade värderingen från cirka $200 per 1 BTC till runt $1.250 och gick om guld i kursvärde. Bitcoins är dock delbara upp till 8 decimaler just nu vilket kan jämföras med en svensk tusenlapp och ner till enstaka kronor. Något som underlättar vid handel och kan komma att utvecklas vidare i framtiden vid behov.

Om du säljer en tjänst eller vara kan du med all fördel ta betalt i bitcoins och på så sätt skaffa dig en eget bit av kakan. Dock stödjer inte de flesta handelsplattformer bitcoins ännu och det är något som framtiden får avgöra hur det blir även om utsikterna är goda i mångas perspektiv. Flera stora företag har uttryckt beröm för bitcoins och att de följer utvecklingen. Wordpress var en av de första och största aktörerna som valde att haka på trenden och införde betalningar med bitcoins på deras tjänster.

Utöver dessa vägar finns det en möjlighet att tjäna bitcoins via erbjudanden och gratis prover, exempelvis har man tidigare erbjudit användare små mängder bitcoins som belöning för att titta igenom korta videoklipp. Något som fick stor uppmärksamhet i amerikanska medier då enligt berättelse en hemlös levde på detta och kunde på så vis köpa mat och andra behövligheter. Nyheten dog dock ganska snabbt ut då det uppdagades att ett grovt räknefel gjorde hela storyn möjlig och att den hemlöse absolut inte kunde leva på den lilla förtjänst han gjorde.

Är Bitcoin en scam?
Bitcoin är en relativt ny teknologi och ännu inte erkänt av länder, banker och företag världen över. En del debatterar för att det är en scam av olika sorter – pyramid, ponzi, get-rich-quick. Inget av detta stämmer men det är inget nytt att människor ifrågasätter och söker egna sanning för saker de inte förstår. Det finns gott om källor runtom på nätet, både svenska och engelska, och flera diskussionsforum där du kan delta om du är intresserad eller har frågor. Många kunniga är inblandade men väldigt tekniskt avancerat så bered dig på att dra fram allehanda nördlexikon och google till din hjälp!

Slutligen, kika gärna på denna video som har tagits fram för att introducera nyfikna på ett enkelt sätt till Bitcoin och dess värld med hjälp av animationer.


Om författaren

Författare:
Nikolas Palmgren

Om artikeln

Publicerad: 30 jan 2014 18:24

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: