After Dark och Christer Lindarw har kört sitt koncept sedan 1976 och firar 40 års jubileum om bara två år. En jubileumsshow utlovas då av Christer om han bara har hälsan kvar. Showen som nu går på Cirkus sattes upp på Hamburger Börs på hösten förra året och har sedan varit på turné runt om i Sverige. Den avslutas med fem shower på Cirkus i Stockholm.
Jag tycker att showen gör sig mycket bättre på Cirkus stora scen jämfört med Hamburger Börs, då de medverkande har betydligt större svängrum. Christers gamla trotjänare Lasse Flinkman är tyvärr inte med längre och har ersatts av Lars-Åke ”Babsan” Wilhelmsson som inte vill vara sämre. Han är en värdig efterföljare som tar plats och njuter av att få stå på scen med Christer. När han går ut i publiken, som Flinkman en gång gjorde, är han underbart rolig och bitchig. Detta är faktiskt ett av de bättre numren i showen.
Andra nyheter, jämfört med tidigare shower, är att Christer faktiskt sjunger flera specialskrivna låtar, exempelvis den inledande, maffiga ”Let’s go party AD” med en lysande Christer i en makalös kreation. Kreationer är vidare något som man ofta förknippat Christer och AD med och man blir inte besviken denna gång heller. Man tappar räkningen på alla ombyten, och kläderna blir bara mer och mer bländande ju längre kvällen fortskrider. En favorit jag dock saknar under kvällen är den Supremesdoftande ”Nu är jag på gång” vars text handlar om uppväxt och att man vågar gå sin egen väg och lyssna på musik andra inte anser rumsren för en kille. Denna låt gjorde Christer mycket bra på Hamburger börs. ”Shoppa, shoppa” med Babsan i högform är en rolig bagatell som handlar om shoppinghysterin.
Melodifestivalen är ett tacksamt ämne för AD att ta upp, så även denna gång. Men i ärlighetens namn så tycker jag att detta ämne i AD:s skepnad börjar bli litet tråkigt. Det blir helt enkelt bara för mycket med parodi efter parodi på melodifestivalen. Parodierna på Gessle, Ranelid, Sean Banan är i mitt tycke bara utfyllnadsnummer, det är buskis på för låg nivå. Showen skulle ha vunnit mycket på att minska ned på dessa nummer och ge Christer, och för den delen även Babsan, chansen att sjunga fler shownummer. Ett annat nummer som jag heller inte tycker funkar är när de gör parodi på kronprinsessan Victoria och prins Daniel och låter tre gamla kungar och drottningar få tala till prinsessan Estelle. Numret går på tomgång, är för långt och tillför inget.
Drag show består ofta av mimande och dansnummer, så även AD, men det hela görs med glimten i ögat, med stor humor och charm. När Lady Gaga träder fram på scenen, tror man för en sekund att det är den riktiga artisten, för det är verkligen hennes dubbelgångare man har framför sig. Mycket snyggt gjort. Potpurriet av Lady Gaga sånger bjuder även på mycket ögongodis i form av snygga, åmande, manliga dansare med tvättbrädemagar så det stänker om det. Detta är ett av de sexigare numren under kvällen tillsammans med det fina Madonna potpurriet. Här framförs exempelvis det gamla guldkornet ”Erotica” samt nya låten ”Girl gone wild”, där Christer och manliga halvnakna dansare iförda syndiga röda klackar gör en smygande entré för att sedan dansa häckarna av sig på scen. En show med AD är inte en show utan Christers dialoger med publiken. Dessa må vara enligt manus, men som publik märks detta inte alls. Just den nära publikkontakten gör att showen känns intim och varm, långtifrån den klassiska schablonen av drag show som något kallt och avståndstagande.
Showen pågår i nästan två timmar. Showens tre sista nummer är verkliga höjdpunkter. Dels den klassiska parodin med Christer som Shirley Bassey i ”This is my life”, som avslutas med att han slänger av sig peruken och står där som sig själv. Men showen är inte slut med detta för det finns ytterligare en låt som alla vill höra, och det är givetvis ”La Dolce Vita”, låten som älskades av så många, även dagisbarn, när den kom och som kanske kan inspirera någon att axla Christers mantel när den dagen kommer. För Christer kommer att hålla på länge än, i alla fall till och med 2016 när gruppen firar sitt 40 års jubileum. Showen avslutas med klassiska och utmärkta ”This is it” som gruppen i många år haft som avslutningsnummer.
Av Mikael Björnfot 30 dec 2013 09:37 |