Det är helt klart att det finns för få professorer här i landet. Som det nu är så är det bara de lagom tankspridda och verklighetsfrånvända som blir det. Det där har varit ett problem i 150 år, allt sedan Falstaff Fakir skrev sin bok "Envar sin egen professor". Men det har blivit andra tider nu. Därför borde det vara en självklarhet att även vi som är lagom spränglärda och skarpsinninga också får bli professorer. Att inte bli uppflyttad till nästa klass här i livet har länge varit ett trauma för många. Och de flesta av oss blir också kvarsittare hela livet och får gå omkring som knegare och konsumister. Och det är ju inte alltid så roligt.
Nu för tiden är det dock inga problem att bli spränglärd. Och det vimlar också av spränglärda privatfilosofer som vet allt, eller som tror sig veta allt. Och det har de blivit tack vare Internet. Här finns det nämligen hur mycket kunskap och information som helst att hämta. Känner mig sig lite risig så går man till nätet och får genast reda på om man är nära döden eller inte. Och sen går man till doktorn och talar om hur läget är. ”Jaså, säger du det. Det stämmer nog gott det”, säger doktorn och sen skriver han eller hon ut nån sorts dundermedicin.
En massutnämning av professorer skulle sitta fint och stärka självförtroende hos hela svenska folket. Hur många professorer finns det egentligen inom idrottsvärlden? Jag känner bara till Gunnar Gren som blev "Il Professore" i Italien på 1950-talet. Professor Zlatan Ibrahimovic och professor Ingemar Stenmark tycker jag låter mycket bra. Det ska ju inte spela nån roll om man pratar lite eller babblar på hej vilt med intressanta klyschor.
Nu är det ju så att även som professor behöver man inte veta allt. Jag är t ex inte intresserad av att veta nåt om NHL. Inte heller veta alla detaljer från slaget vid Stalingrad eller hur det gick till i de tyska koncentrationslägren. Allt som man inte vill veta kallas för informationssopor. De där soporna har med tiden växt till höga berg. Och till sist börjar man nog fråga sig om inte det bästa för förståndets bevarande är att man vet så lite som möjligt.
Det är väl tveksamt om jag nånsin kommer att bli professor. Jag får nog satsa på att bli profet i stället. Där är nog framtidsutsikterna betydligt ljusare. Jag har nämligen hört att med profeter är det precis som på landet förr i tiden att det var de dummaste bönderna som fick den största potatisen.
Av Lennart Karlsson 23 nov 2013 18:03 |
Författare:
Lennart Karlsson
Publicerad: 23 nov 2013 18:03
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå