Så har då ännu en naturkatastrof inträffat ute i den stora världen, långt från oss i vår trygga tillvaro. Och bilderna från vad som hänt där borta i Filippinerna strömmar in. Och genast är hjälporganisationerna framme och tigger om hjälp. De allra flesta av oss påverkas också av vad som hänt och skänker några kronor för att döva sina samveten. Som om det vore vi som skulle vara skulden till det som inträffat. Eller är vi kanske det?
Vad som är orsaken till de ständigt återkommande katastroferna tvistar de lärde. Om det nu finns några såna? Jag tvivlar på det. Linda Leopold har skrivit en bok om smartskallarna som är med i Mensa. Enligt henne så består det sällskapet av levnadsglada exhibitionister, socialt handikappade särlingar och suicidala nördar, som slår sina kloka huvuden ihop och dricker öl och pratar skit på sina sammankomster. Att de skulle kuna lösa världens akuta och långsiktiga problem är att hoppas för mycket.
De här katastroferna som inträffar med jämna mellanrum kommer att fortsätta i det oändliga och bli alltmer förödande och omfattande. Och det finns en förklaring till det. Vi har blivit så många fler än tidigare. Nu satsas det miljarder på att rädda dessa människor från att dö. Men att göra det är, om man resonerar helt krasst, en dålig investering för en drägligare och meningsfull framtid för dem som överlever. Dö ska vi ju alla, förr eller helst senare. Därför vore det bättre att satsa alla dessa miljarder på att rädda folk från att födas i stället. Det är möjligt att det är sjukt att resonera så. Men världen är helt sjuk och galen och saknar förnuft.
Av Lennart Karlsson 14 nov 2013 14:34 |