Miljöpartiets filial i Stockholm, Stockholmspartiet, använde på sin tid sin makt genom att rita upp streck på alla hårdtrafikerade gator i Stockholms innerstad och kallade dem cykelfiler.
Sedan dess har motionstrenden accelererat. Folk nöjer sig inte längre att motionera på sin fritid. Nej, nu ska de utnyttja resan till och från jobbet för att tvinga kroppen till stordåd eller för att pressa in motionen i sitt vardagsliv.
Stockholms innerstad är föga lämplig för snabb cykeltrafik. I stort sett oskyddade cyklister får tävla med andra jagande cyklister om utrymmet på cykelbanorna och med bilister om gatuutrymmet. Bilplåt är starkare än revben och inre organ, men cyklister som kör på eller krockar med varandra kan ge lika allvarliga skador.
Sjukhusens akutavdelningar fylls varje morgon och kväll med offren för trafikhetsen. Kanske några av de skadade har kört för långsamt och bromsat försiktigt för att underlätta möten och blivit nedmejade av någon som håller på att slå rekordtid fram till jobbet. Kanske bilister har stulit hälften av cykelfilen.
De flesta cyklister håller ett farligt högt tempo i cykelfilerna. De har upptäckt att cykeln är snabbare än bilen när det gäller att ta sig fram i den täta morgon- och kvällsrusningen. Och det är inga personer på gamla Hermescyklar med ballongdäck som beser staden från cykelsadeln. Nej det är moderna, lätta racercyklar som ilar fram i tävlingstempo. En del lär inte ha några bromsar alls.
Ska bilar och cyklar kunna samsas i den heta Stockholmstrafiken måste särskilda, breda cykelbanor i båda riktningarna tillskapas. Bilar och cyklar bör över huvud taget inte blandas. Men är ett sådant system möjligt i Stockholms innerstad? Jag tror inte det. Antingen ska bilarna bort eller cyklarna.
Av Sten O. Andersson 08 okt 2013 10:45 |
Författare:
Sten O. Andersson
Publicerad: 08 okt 2013 10:45
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå