(Foto Mikael Björnfot)
Sri Lanka är en tropisk önation med drygt tjugo miljoner invånare som ligger sydöst om Indien och som var en brittisk koloni fram till självständigheten 1948. Efter självständigheten började turisterna att hitta hit och turistsektorn växte. På 1970-talet började den svenska chartertrafiken hit. Efter strider av och till från 1980-talet fram till 2000-talet mellan inbördes grupper skrämdes emellertid många turister bort och detta var ett hårt slag mot landets ekonomi och hotellsektor. Sedan ett antal år tillbaka har dock stridigheterna upphört och landet går mot en renässans vad gäller turismen.
För en tid sedan besökte jag Sri Lanka, en gång kallat Ceylon, och vars Ceylonte är världskänt. Det var mitt första besök i landet och mina förväntningar var högt ställda. Det är lätt att ta sig till Sri Lanka med reguljärflyg. Ett antal flygbolag flyger hit från Sverige, dock går det ännu så länge inga direktflyg. Jag flög med Turkish Airlines (www.turkishairlines.com) via Istanbul och med endast en kortare väntetid på Turkish Airlines flashiga lounge på Ataruk internationella flygplats som tillhör bland de tio bästa i världen, där lättare varma och kalla maträtter inklusive allehanda alkoholhaltiga och icke alkoholhaltiga drycker serveras samtidigt som man kan unna sig en dusch eller få massage, så gick tiden mellan flygbytena fort. Maten ombord på flyget hör till de bästa i flygbranschen, även i ekonomiklassen. En intressant detalj med Turkish Airlines nya destination Colombo, Sri Lanka, är att den även tar upp passagerare från Male, Maldiverna.
Sri Lankas huvudstad heter Colombo och det var också där jag landade på dess internationella flygplats. Det är lätt för svenska medborgare att få visum till landet och för att underlätta för dig själv och slippa stå i kö rekommenderas att du gör själva visumansökan via nätet och även betalar den via nätet. Då går det mycket snabbare när man väl anlänt till landet (www.eta.gov.lk). Visum kostar 30 US dollar och gäller i 30 dagar.
Efter pass- och tullkontroller for jag vidare söderut med buss i 4,5 timmar till orten Habarana, av vissa kallat för Sri Lankas kulturella centra. Habarana är en bra utgångspunkt för utflykter till de tidigare historiska städerna; Anuradhapua, Polommaruwa, Sigirya och Minneriya Nationalpark, alla upp till en timmes avstånd från Habarana. Jag inkvarterades på trevliga Cinnamon Lodge (www.cinnamonhotels.com), som är en eco resort som tar hänsyn till hotellets närområde och som även har egna grönsaksodlingar. Rummet jag bodde i var av De lux variant och var stort med högt i tak och modernt och fräscht badrum. Maten i Sri Lanka är snarlik det sydindiska köket, mycket curry och ris, även om namnen på rätterna skiljer sig åt. Maten var inte så kryddstark som jag trodde att den skulle vara, utan både välsmakande och variationsrik. Hygienen är också av största vikt vilket märks. Desserterna fanns exempelvis på hotellet i ett separat rum med A/C. Efter en tidig frukost bar det sedan av till Hiriwaduna som är en djungelby där man som besökare får möjlighet att ta del av människornas vardagsliv och kanske också avnjuta en kopp te eller kokosmjölk medan man observerar arbetet på fälten intill.
Sri Lanka har åtta olika världsarv. Ett av de mest spektakulära är Sigiriya som är en stenfästning och en av landets största attraktioner. Fortet är storslaget och det hisnar att tänka sig att det finns kvar efter drygt 1500 år. Här finns många målningar och inskriptioner bevarade. Dagsutflykten avslutades med elefantridning i Habarana Safari park vilket var en trevlig upplevelse. Elefanterna är vana och lugna så det är ingen fara att något händer, man kan på sin höjd bli lite blöt, då elefanterna vid ett tillfälle när jag red gick ned i en sjö för att svalka av sig. Efter en timmes elefantfärd belönas man med ett intyg på att man ridit under en timme på en elefant, som i mitt fall hette Menika.
Dagen därpå bar det av till ytterligare ett världsarv, denna gång Sri Lankas näst största stad, Kandy. På väg till staden stannade jag till vid Matala Spice Garden som är en av landets otaliga kryddträdgårdar där man odlar kryddor som inte bara är välsmakande i maten, utan som också botar eller lindrar olika fysiska åkommor och sjukdomar.
Väl framme i Kandy blev det en stadsrundtur för att besöka bland annat den botaniska trädgården, lokala marknader och Tandtemplet, Temple of the Tooth, dit många pilgrimer vallfärdar. Hotellet som vi bodde på hette Cinnamon Citadel och låg alldeles bredvid den stora floden som också visade sig vara den längsta floden i landet. Jag hade gärna stannat kvar längre i staden som jag tyckte mycket om för dess genuina känsla och friska luft.
Man måste emellertid hinna med mycket på begränsad tid och nästa anhalt på denna intressanta resa blev den sydvästra kusten där de, enligt uppgift, bästa stränderna i Sri Lanka finns. Efter att ha varit där kan jag bara hålla med. Efter strandliv bar det av till Galle, ytterligare ett världsarv och en stad som tyvärr drabbades hårt av Tsunamin 2004, då tusentals människor dog. Optimismen och framtidstron har dock kommit tillbaka och staden sprudlar av liv och rörelse. Jag bodde här på ett rätt funky, nytt hotell; Chaaya Tranz i Hikkaduwa, strax utanför själva Galle, med en färgglatt pastischliknande inredningsstil som fick mig att tänka på svensk retro 1970-tals stil vad gäller färger. Hux flux, så var resan till Sri Lanka slut, och det som återstod var en tre timmars transfer till flygplatsen och sedan hem igen till Sverige. Det är dock inte sista gången jag besöker detta land, fler besök lär följa, och då vill jag se de delar jag denna gång inte hade förmånen att få stifta bekantskap med.
Önskas mer information om Sri Lanka, på svenska, rekommenderas följande eminenta hemsidor: www.bestofsrilanka.se, www.srilankaguiden.se. Eller Sri Lankas turistmyndighets officiella hemsida www.srilanka.travel/.
Av Mikael Björnfot 07 okt 2013 17:01 |