sourze.se
Foto: flickr/skakerman (BY CC 2.0)

Foto: flickr/skakerman (BY CC 2.0) 

Jag vägrar hålla käften

Sourze lägger ner, en av de tråkigaste nyheterna på länge. Det har varit min fristad för skrivande - för här har jag sluppit bry mig om kommentarerna. Nu har jag bestämt att stänga ner kommentarsfältet på min blogg, något som upprört de som tycker om att kommentera med rena påhopp. Hur kan vi rädda Internet så att fler vågar skriva, fler vågar säga vad de tycker?

Förra veckan fick vi veta att Sourze läggs ner, en mycket tråkig nyhet. Jag har gillat den här tiden som jag skrivit här, för jag tycker att Sourze är en alldeles briljant idé. Att låta vem som helst, oberoende av status eller utbildning, få plats att skriva och föra fram sitt budskap tycker jag är otroligt bra. En anledning till att jag tyckt att det varit skönt att skriva krönikor här, istället för att skriva på min blogg, är att jag sluppit tänka på kommentarsfältet.

För så här är det - kommentarsfält på bloggar är inte alls särskilt roliga att hantera. Ett exempel: för några dagar sedan skrev jag ett öppet brev till en manlig skribent som skrivit en ordentligt sexistisk "artikel" på en sida för höhö:iga ryggdunkande grabbar. Sedan dess har det rasat in kommentarer på blogginlägget, troligtvis tack vare att den länkades på Flashback. Kommentarerna har i vissa fall varit fullt rimliga med kritik eller frågor angående vad jag skrivit. Andra kommentarer har bestått av "du är ful", "gå ut i köket och gör en macka" eller att jag är korkad, äcklig, att jag borde ta livet av mig. Jag har även fått ett antal dödshot.

Just därför har jag bestämt att stänga ner mitt kommentarsfält. Det är helt enkelt så att jag inte orkar, jag ids inte, ta emot sån skit. Tyvärr innebär det också att de där bra, smarta kommentarerna som uppmuntrar till diskussion - de försvinner ju också. Men vad har jag för val? Förhandsmoderering har jag alltid haft, men det innebär ju också att jag måste läsa igenom varje kommentar. Efter X antal kommentarer som innehåller rena personangrepp så börjar det skava. Jag vill ju egentligen inte erkänna det, jag ska ju vara en stark och modig kvinna, men jag gråter ganska ofta när jag läser kommentarerna.

Jag vill inte slösa mina tårar på kvinnohatande fegisar som kan gömma sig bakom anonymiteten på internet.

Och ärligt talat, varför har det blivit så viktigt att man ska kunna kommentera allt på internet? Varför ska allting vara så interaktivt? Kan det inte ibland räcka med att man läser något - och vill man reagera på något sätt kanske man kan göra det på sin blogg, på sin facebook, på sin twitter eller vad som helst. Hur kan det ha blivit så att jag blir anklagad för censur och hyckleri när jag inte hinner godkänna alla kommentarer på en gång? Hur kan det ha blivit så att folk faktiskt blir arga på mig när jag bestämmer att stänga MITT kommentarsfält på MIN blogg?

Kommentarer i all ära, men jag tror att det är på 'väg åt helt fel håll. Kommentarsfält används för att försöka tysta meningsmotståndare, kommentarsfält används för att trycka ner. Med det klimat som finns idag är jag förvånad att någon ens orkar ha en blogg, för tydligen är det fritt fram för alla att gå till personangrepp på den som bloggar.

Därför kommer jag också sakna Sourze, innerligt. Det har varit en fristad för mig, och säkerligen för många andra. Jag kommer fortsätta skriva krönikor till "the bitter end", för här har jag aldrig någonsin blivit bemött med påhopp eller hot. Det gör mig dock mörkrädd när jag inser att det känns som undantaget som bekräftar regeln.


Om författaren

Författare:
Anny Berglin

Om artikeln

Publicerad: 02 sep 2013 11:59

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: