sourze.se
Foto: flickr/Giåm (BY CC 2.0)

Foto: flickr/Giåm (BY CC 2.0) 

Respektabla medborgare bor inte var som helst

Man åker gärna på semester till Turkiet men vill helst inte bo granne med en turk. Att kalla det för smygrasism är väl snarast en smickrande beskrivning av det hela.

Det är intressant att se hur folk värderar olika bostadsområden. Sällan blir rasistiska attityder så tydliga i vardagliga sammanhang. Det går inte att förneka att klasskillnader spelar in; människor som har låg inkomst bor på andra ställen än de som har hög inkomst.

Faktum är att människor tenderar att associera invandrartäta områden som undermåliga. Attityden är vanlig bland medelsvensson, oavsett ändelse i efternamnet.

Det är underförstått att området är befläckat om invandrare bor där. Ibland kan det vara så att platser som förut setts som fullgoda tvärt får ett mindre bra rykte eftersom invandrare flyttar dit. Ju mer invandrare, desto sämre rykte.

Kommentarer om att det blivit "för mörkt" i området eller att för många kvinnor bär slöjor är inte ovanliga. Man åker gärna på semester till Turkiet men vill helst inte bo granne med en turk. Att kalla det för smygrasism är väl snarast en smickrande beskrivning av det hela. För att det är ju så uppenbart rasistiskt; rasism i praktiken illustrerat klart.

När finländarna flyttade till området var det dåligt att bo där för att då var det dem som var främlingar; en typ av andra klassens medborgare som kom för Svenska jobb. När jugoslaverna kom så hade många av Finländarna accepterats; de hade visat sig värdiga, de hade blivit Svenska. Många hade till och med villa.
När folk med mörkare hudfärger invandrade hade många av jugoslaverna, som finländarna innan, börjat flyttat ut till de mer socialt accepterade områdena där "etniska Svenskar mitt i livet" bor.

Kort sagt, där utländskt avskum bor är det underförstått att respektabla medborgare inte vill bo.

Många tar till sig rasismen som ett steg av assimileringen. Det är en del av "Svennefieringen" att lära sig att kunna hålla dessa två tankar i skallen samtidigt.
Att på samma gång man avskyr rasism även leva med uppenbart rasistiska föreställningar. För när det handlar om ens egna fördomar är det aldrig rasism, och om det är rasism så är den av en mindre farlig typ.

Det är lätt att måla upp en bild som skyller allt på en borgerlig regering eller kapitalismen, men jag tror att den här attityden är vanlig även bland folk som definierar sig som röda och antikapitalister. Politiskt aktiva som apolitiska. Xenofobi är ironiskt nog inkluderande på ett perverst vis.

Det behövs inte en enhetlig teori som förklarar det här beteendet. Behöver vi förklara de här attityderna med mer teoretiska termer som 'strukturell rasism'?

Nej, som oftast räcker det med att kalla det rasism. Det är enkelt att förstå och enkelt att motsätta sig. Att gå mycket längre på det teoretiska planet är oftast mer ordkonst än reellt analytiskt i vardagliga sammanhang.

Det räcker att se att som människa blir du accepterad i Sverige först när du lever som en riktig svensk. När du lärt dig var man inte bor.


Om författaren

Författare:
Johan T-Katiska

Om artikeln

Publicerad: 22 aug 2013 10:23

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: