Insättare betalar bankskulder på Cypern

Den insättargaranti som stabiliserat banker i Europa sedan Andra världskriget revs upp av villkoren för EU:s bankräddningspaket till Cypern. EU krävde att insättares pengar beslagtas för att täcka bankernas långivare.

Detta är vägs ände för avskaffandet av bankdelningen som den fungerade enligt den amerikanska banklagen Glass-Steagall från 1933. Det var just den lagen som var förutsättningen för insättningsgarantin som infördes samma år tillsammans dess myndighet Federala insättargarantibolaget - FDIC. Insättargarantin var möjlig just genom att statens garanti var begränsad till bara affärsbanksdelen av finanssystemet och inte garanterade spekulationen i värdepappershandeln. Genom de finansiella avregleringarna under 1980 och 1990-talet, och Glass-Steagall-lagens slutliga avskaffande 1999 i Sverige 2004 utvidgades statliga bankgarantin att även gälla finansbolag och försäkringsbolag. Sammanblandningen av dessa verksamheter upphävde många spärrar mot spekulation, som ökade explosionartat med värdepapper som finansierades, försäkrades och såldes i alltmer exotiska finansiella instrument, också garanterade av staten.

Sedan bankgarantin utvidgats har staterna i bankkriserna tillskjutit allt större bankräddningspaket och nu, när det inte räcker, kräver EU att insättarnas pengar skall konfiskeras för att ges till bankerna, för att de skall betala sina skulder. Som många påpekat går detta EU-beslut inte att ta tillbaka, även om Cyperns regering aldrig genomför det. Att EU uttalat blotta möjligheten att insättarnas pengar kan beslagtas, har försvagat hela det internationella banksystemet. Närhelst en bankkris i fortsättningen blir känd, kommer insättare börja dra bort sina pengar.

EU har ryckt undan grunden för hela banksystemet och euron. Utan en snabb bankdelning och begränsning av statsgarantierna kommer kommer inte någon bankverksamhet vara säkrad i fortsättningen. De fortsatta universella statsgarantierna till det gigantiska bankkasinot kommer att spränga hela banksystemet. EU:s regeringar spelar med otroliga insatser, eftersom de äventyrar hela den reala ekonomins och handelns möjligheter att fungera, och därmed överlevnaden för människor i hela Europa med snabba spridningsrisker till hela världen.


ECB hotar blockera likviditeten
I själva verket är ett sådant tvärstopp av hela finanssystemet inte bara möjligt, utan används redan av EU som ett hot gentemot Cypern. Denna politik avslöjades först i en liten artikel i den franska dagstidningen Le Figaro den 20 mars, som berättade att Europeiska centralbanken ECB hotat att stänga av all likviditetsförsörjning för Cypern om landet inte går med på utpressningen från EU, ECB och IMF, den så kallade Trojkan. ECB är ju även Cyperns centralbank och yttersta garant för dess eurokopplade banksystem. Le Figaro skrev att ECB "har tagit fram vapen för masspåverkan: Monetär blockad."

Den tyske ledamoten i ECB-direktionen Jörg Asmussen förnekade blockadhotet mot Cypern i en kommentar till Die Zeit samma kväll, men gjorde det på ett sätt som samtidigt bekräftade det:

- Vi har inte hotat stänga likviditeten, utan endast pekat på förhållandet att vi endast kan förse solventa banker med likviditet och att de cypriotiska bankernas solvens inte kan antas finnas om ett hjälpprogram inte görs upp snart, vilket skulle möjliggöra en snabb kapitalisering av banksektorn.

Le Figaro betonade att "ECB aldrig tidigare har hållit fram något sådant hot" och lade till, att om hotet blir verklighet, skulle Cyperns regering tvingas fortsätta hålla bankerna stängda. Tidningen citerar Gilles Moec, en analytiker och eurospecialist på Deutsche Bank:

- Om bankerna öppnar samtidigt som ECB skär av tillgången till likviditet, kommer det ske en bankrusning... Insättare kommer inte längre kunna ta ut kontanter i avsaknad av banksedlar, och de som vill göra överföringar till utlandet kommer att få höra att det är omöjligt eftersom ECB inte längre tillåter det.

För tillfället är bankomaterna öppna för begränsade uttag på Cypern, men hur länge, frågar Paristidningen och pekar på hur företagen kan drabbas. Snabbast kan det drabba Cyperns flygbolag som inte kan betala sitt jetbränsle, om de inte kan ta emot penningöverföringar från utlandet.

- Om det blir en utsträckt situation kan penningembargot snart utvecklas till ett ekonomiskt embargo, aldrig förut skådat i Europeiska unionen, skriver Le Figaro oroligt.


Cyperns utväg
En snabb begränsning av bankgarantin är nu Cyperns enda chans att rädda sin befolkning. Den måste först och främst göras gentemot alla spekulationsförluster i bankerna genom bankdelning. Precis som på Island måste staten hålla bankförlusterna ifrån sig och i mesta möjliga mån låta bankerna genomgå privata konkurser. Endast för att skydda människor och företag skall staten gå in med garantier, och där ingår insättargarantierna. Bolån och nationellt viktiga sektorers lån kan skyddas genom frysning, som innebär att staten inte tar över förlusterna men låter folk bo kvar och verksamheter fortsätta i avvaktan på framtida reglering av lånen.

En bankkrasch av på Cypern kommer ofelbart att leda till att andra banker utomlands kommer att åka på förluster. Samma sak kommer att hända om bankgarantin begränsas och insättarna skyddas. Cyperns banker kommer då inte att kunna betala sina stora lån i grekiska banker, som då inte heller kan betala sina långivare. Bankkrisen på Cypern kommer därför att sprida sig snabbt till övriga Europa. Genom att låta de utländska och inländska långivarna till bankerna ta smällen, kan Cypern undvika att befolkningen och företagen krossas med samma sorts åtstramning som använts mot de andra krisländerna i EU.

Cypern kan med ECB:s hot inte stanna i euron, och måste återinföra sin valuta, vilket kommer att kräva stödlån och utvecklingsengagemang från vänligt sinnade länder. Hur mycket av insättarnas pengar som direkt kan garanteras är osäkert. Det måste troligtvis begränsas till mindre maxbelopp, som successivt kan höjas till det gamla. Det kommer att bero på i vilken mån företagen kan hållas igång och nya reala resurser skapas med hjälp av tillämpningen av trepunktsprogrammet: Bankdelning, kreditsystem och stora produktiva projekt. En självständig cypriotisk valuta och centralbank kan börja ge statliga krediter till projekt både för infrastruktur och gasutvinning. Sådana krediter får en omedelbart stärkande effekt på valutan eftersom krediterna är realt säkrade av den framtida produktiviteten som projekten kommer att skapa i framtiden.

Varje land kan klara en bankkris. Det handlar faktiskt bara om papper, som kan skrivas om över en natt eller några korta dagar. Det gäller att i stället hålla ögonen på den reala ekonomin. Skador där kan ta åratal att återuppbygga.

Se videon som på en minut förklarar hur bankerna kan delas rätt.

Av Ulf Sandmark 26 mar 2013 06:00