Alliansens företagarglöd har falnat

Regeringen utlovar inte längre någon regelförenkling för företagare - tvärtom, nu föreslås ny krångelbörda.

Efter valet 2006 sattes målet på regelförenklingen på 25 procent. 2010 visade det sig att resultatet var 7 procent. Regeringens senaste löfte är att tidsramen sätts till år 2020 - utan procentsatser - och regeringen lovar bara att det ska bli bättre än det var 2006. Utöver det föreslår utredningen "Månadsuppgifter - snabbt och enkelt" att företagens årliga kontrolluppgift skulle utökas till månadsvisa rapporter. Den propositionen läggs nu i slutet av mars.

Propositionen kommer att rimma illa med Annie Lööfs fäbless för företagsvänliga slagord, samtidigt som den väl kommer att spegla Fredrik Reinfeldts svala intresse för näringslivets villkor.

Propositionen kommer att strida mot EU-kommissionens nya arbetsprogram för regelförenkling "Regulatory Fitness and Performance Programme" REFIT som lanserades i december 2012. Programmet bygger vidare på kommissionens arbete med att minska administrativa regelkostnader. Utgångspunkten är en kartläggning av de regelområden där det finns störst behov av förenklingar och en minskning av regelkostnader för företag och EU-medborgare.

Propositionen kommer att påvisa Reinfeldts och Lööfs medvetna nonchalans mot Riksrevisionen som granskat regelförenklingsarbetet under åren 2006-2010. Riksrevisionen påtalar att regeringen inte har uppnått det övergripande målet med regelförenklingsarbetet: att företagen ska uppleva en märkbar positiv förändring i sin vardag. Regeringens delmål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent har heller inte uppnåtts. Riksrevisionen slår också fast att målkonflikter och avsaknaden av en tydlig styrning uppifrån och ned har hindrat åtgärder för regelförenklingar. Särskilt graverande för regeringen är Riksrevisionens dom att de konsekvensutredningar som ska ligga till grund för införandet av nya regler har stora brister när det gäller att redovisa förslagens effekter för företagen.

Lars Edlund, revisor som ansvarar för statistikuppgifter för ca 200 enskilda firmor och bolag räknar med att varje kund kommer att drabbas av mellan 500 och 1000 kr per månad i ökade kostnader för administration. Det är bara ett exempel på vart Regeringens bristande konsekvensanalyser leder. Han påpekar också att myndigheterna kommer att drabbas av ett stort antal rättelser som måste göras i efterhand på grund av lokala misstag som alltid görs på företagsnivå och som brukar rättas till i samband med de årliga kontrolluppgifterna.

Enligt Jens Hedström, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR visar i en undersökning att varannan företagare anser att en sänkning av regelkostnaderna har mycket eller ganska stor betydelse för att det i framtiden ska gå bra för företaget. Endast ett av fem företag 19 procent anser att sänkta regelkostnader saknar betydelse.

Med smarta regelförbättringar - istället för ny månadsredovisning - sänks kostnaderna både för företagen och hos dem som utformar och tillämpar regler.

Alliansregeringens företagarglöd må ha falnat. Men stoppa åtminstone förslaget om månadsvis kontrollrapportering.

Av Ulf Lönnberg 05 mar 2013 06:00