Pizza Hut klavertrampar sig tillbaka till 50-talet

I ett utmärkt inlägg i bloggen Plain Jane kan vi idag läsa en mailkonversation mellan en Pizza Hut-anställd kvinna och företagets svenska VD, där det bekräftas att Pizza Hut planerar ett byte av uniformer som innebär att det blir obligatoriskt för kvinnor att bära klänning på jobbet. Vad männen ska ha på sig? Rugbytröja.

Den luddiga motiveringen bakom bytet handlar om bekvämlighet och olika kroppsformer. Olika längd, vikt och mått är naturligtvis något som måste spela in när arbetsuniformer tas fram. Kön? Nja. Det finns stora kvinnor och små män, det finns män med bröst och kvinnor utan, slanka män med smala axlar och bredaxlade kvinnor. Så ser det åtminstone ut i övriga samhället, och det är rimligt att anta att denna variation finns representerad även bland Pizza Huts anställda. Om tanken bakom uniformerna verkligen handlade om att de anställda ska känna sig bekväma och kunna röra sig lätt och ledigt, borde det vara fritt för både män och kvinnor att välja mellan rugbytröja och klänning.

Som Elin, Johanna och Amanda från Plain Jane mycket riktigt påpekar så är det fortfarande mer accepterat att göra skillnad på människor av olika kön, än till exempel ursprung. Att vi med självklarhet skulle förkasta tanken på olika uniformer för människor med olika hudfärg är förstås enbart positivt, men när ska likabehandlingsprincipen utökas till att omfatta könsfrågan? Ska vi acceptera att kvinnliga anställda på arbetsplatser ute i landet utöver det arbete de utför även måste gå med på att sållas ut och agera pynt för företagets profil?

Pizza Huts nya dresscode kanske kändes som en fräsch och rolig idé när den dök upp i någon ansvarig persons huvud eller troligare på hens skrivbord. Men när rugbytröjorna och klänningarna delas ut på arbetsplatserna, enbart baserat på vad mottagarna har mellan benen, kommer de trots att de är helt nya stinka av en mycket gammal och unken sexism.

Av Malin Michea 14 feb 2013 14:18