God ny eftertanke

Enligt vissa domedagsprofeter är 2012 året då jorden går under. Det har Mayakalendern förutsagt. Inte alls, säger andra uttolkare. Det är inte jorden, bara ett långt Mayaår, som tar slut. 2012 blir en nyårsafton utan like, en Mayansk megasylvester.

På sätt och vis går jorden under varje nyårsafton. Man vänder blad, river ut det gamla, funderar över det oskrivna nya.

Sa jag oskrivna? Nja. Året må dö den 31 december, men alltsomoftast återföds det i identisk form 1 januari. Gammalt blir nytt, eller snarare nytt blir omedelbart gammalt, känt och bekant. Same procedure as last year, as EVERY year. "Du är och blir vad du var."

Och ändå har årets sista dag möjlighet att vara något extraordinärt. Den skulle kunna ha en djupare mening, vara ett osköt tillfälle att fundera över gammal dåtid och sanndrömma om en fräsch framtid.

Som det nu är handlar årsskiftet för mycket om fyrverkeri och champagne. Åtminstone två branscher lever upp, men bubblorna och bullret dränker den eftertanke som försöker kämpa sig upp till ytan i vår besinningslösa, besinningsrädda värld.

Att stanna upp - inte bra! Man kan komma på efterkälken, tappa kunder, missa en kul länk på Facebook.

Vår verklighet blir alltmer obducerad. Den består av idel smådelar, fragment så långt ögat når. Experter förser oss med faktasnuttar om ditt och datt, men bilden hänger inte ihop.

Vi har inte förstått den intelligenta generaliseringens värde. Vetenskapsmän bjuder på den yttersta fingerspetsen av sin disciplin, men vem kan flyga högt som en fågel och se hela landskapet? Vem VILL ens det?

Borde inte vårt samhälle uppmuntra, rentav belöna dem som vill lämna markplanets grodperspektiv och försöka se den stora bilden?

Till vardags är vi alltför upptagna av dagsnyheter, ärenden och plikter för att hinna filosofera. Men till nyår borde vi göra det.

Jag föreslår att ni tar fram två pappersark som ni kallar "DET GAMLA" och "DET NYA". Notera det som varit, vad som var bra och mindre bra. Fundera över vilka nyheter ni vill släppa in i ert liv.

Och glöm inte att drömma om den större bilden också. Vi är atomer i en helhet vars alla delar hänger ihop och påverkar varandra. Som kaosteorin säger: En fjäril skakar på vingarna i Amazonas och strax utbryter en enorm storm i södra Europa.

Vilken jord vill ni leva på? Vad önskar ni för er familj, era vänner, er stad, ert land, er planet, er Vintergata..?

Sylvester är en utmärkt tid för att klargöra sådana frågor, på det att det nya året inte bara ska bli en trött repris av det gamla.

Av Ladislaus Horatius 01 jan 2013 06:00