sourze.se
Artikelbild

Ny politisk stank från elefantkyrkogårdarna

Stanken plus en pyrande kritik från allmänheten borde rendera utnämningsmaktens utövare obligatorisk gasmask för fortsatt verksamhet framöver.

"Svenska folket", står inför möjligheten att bryta ett invant tankemönster inför nästa val. Dels genom hur man skall kunna få tillbaka det fungerande statsskick där de skattemedel som drevs in på laglig väg utan utlovad motprestation, ändå genererarde den högsta tänkbara avkastning i form av social service, trygghet och därigenom grundmurat förtroende för de folkvalda.

För att detta skall fungera måste man kunna lösgöra den inbyggda skepticism som varje individ är utrustad med för att trigga sunda förnuftet, mot maktmissbruk och abstrakta ideal. För att utnyttja den egenskapen fullt ut och för att se det otydliga missbruket, krävs även att alla politiska låsningar negligeras. En politisk kullerbytta som alla bör klara av.

Ett dagsaktuellt exempel som "Tillväxtverket" och dess chefs agerande, räcker inte i dagsläget för att få gemene man att bortse från partitillhörigheten, för att i stället fokusera på den obefintliga ansvarsetik som ligger bakom det ramstarka positionssystem som utnämningsmakten utövar i Sverige.

Efter några dagars bedömning av kritiken mot Christina Lugnet, besannades tesen då man lätt kan konstatera att från initialt moraliska ställningstaganden, en massiv övergång till politiskt pennfäkteri.

Utnämningarna har vid regeringsskiften kontinuerligt byggt på en priviligierad politisk klass, grundlagd i första hand av det statsbärande partiet.

I slutet av 70-talet förekom kritik från de jurister som kände sig förbigågna då tillsättningar av högre ämbeten i domstolarna tillsattes. Detta ledde ingenstans och samma öde mötte kombinationen av de fåtal politiker och statsvetare som i början av seklet tyckte att statsminister Göran Persson hade gått för långt. Dåvarande ministern Sven-Erik Österberg gjorde sig till tolk för hela etablissemanget genom påståendet: tillsättningsprocessen kan inte vara öppnare då det gäller ett litet land?

Den negativa roll som den svensk modellen har i jämförelse med övriga moderna länder, blev tydligen en utmaning för Alliansen då de tog makten, eftersom fyrklövern utlovde mer öppenhet vid kommande tillsättningar av högre tjänstemän.

Trots det, anser undertecknad att alliansen allierat sig med Sven-Erik Österberg, och i den utredning som generaldirektören Per Molanders påvisade 2006, nämligen att svensk politisk korruption bryter mot FN:s konventioner, finns än så länge inget agerande som bevisar motsatsen.

Det räcker nämligen inte med att kvotera missgynnade grupper som redan förekommer inom etablissemanget, vilka bevisligen en-efter-en i stället inte håller måttet.

Ett litet land, kanhända - men med storvulna politiker vars parlament i en internationell jämförelse är ett av världens största. De skapar medvetna rockader i lojalitetens anda vid varje regimskifte för landets högsta ämbetsstolar och kompenserar de utan sin gamla sits, med nya exklusiva tjänster, alternativt fallskärmar eller saftiga pensioner.

Siffran för de inblandade är extremt hög då det berör över 500 av landets högsta ämbetsmän och nästan exakt femhundra statliga myndigheter. Processen har dessutom enligt Kjell-Olof Feldt pågått sedan demokratin övertog rodret för Riksdagshuset i början av 20-talet.

En relevant siffra för hur stor överklass som "demokratin" skapat går knappast att framställa. Men att den statligt försörjda överklassen har alldeles för stort inflytande, och att proceduren pågått alldeles för länge, är ett understatement då överhetens återkommande missgrepp minskat medborgarnas intresse och förtroende för den svenska rättsstaten.

Att ändå så många ser vår parlamentariska demokrati som det enda instrumentala verktyg för politiska lösningar oavsett tämjandet av folkmakten, förblir en gåta då även de neutrala spelreglerna övergetts av politikerna och i stället ersatts med eviga övertygelser.

Hur många odugliga tjänstemän behövs ytterligare, för att elefantkyrkogårdarnas stank från Helgeandsholmen och Rödbotorget skall börja fungera "likt" luktsalt för en slumrande befolkning, granskningsmakten och eventuellt en och annan ansvarsfull politiker?


Om författaren

Författare:
Leif E Ström

Om artikeln

Publicerad: 08 aug 2012 09:58

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: