Thorsten Flincks stjärtklapp - ett friskhetstecken

Jag blir så otroligt upprörd, när jag läser om Thorsten Flincks stjärtklappande på den söta programledaren i Melodifestivalen härom kvällen. Inte för att han klappar henne på stjärten, utan för att det har väckt ett sådant rabalder i Sverige.

Här visar en man sin uppskattning på ett naturligt sätt, i denna onaturliga och konstlade värld, där männen har blivit fråntagna rätten att visa tecken på sina djuriska drifter, och förväntas stå med öppen mun och fånstirra på en kvinna utan att röra sig ur fläcken. Det är alltför tydligt; att förolämpa en kvinna ska man inte göra, då kan man råka riktigt illa ut.

Pojkar får lära sig redan på dagis hur de ska uppföra sig för att inte dominera, och att inte leka att pinnar är svärd - vilket de ofelbart annars gör. Pojkar ska också gärna använda rosa kläder, och nu har någon till och med kommit på, att man kan ha ett gemensamt namn för de båda könen - "hen".

Ingenting är tydligen omöjligt i det här landet. Det är klart att man inte vill att balansen mellan könen ska bli som på medeltiden eller på 1800-hundratalet, då till exempel pigor kunde utnyttjas sexuellt och hade en väldigt svår livssituation. Kvinnan har lidit genom tiderna, men det har mannen också. Fast det har skett på olika sätt, för mannen och kvinnan skiljer sig åt i karaktärerna. De har olika egenskaper, är byggda på olika sätt och det kan ingen ändra på, om vi inte börjar genmanipulera embryon. Man har redan börjat med tanken att män ska kunna få barn. Sjuka tanke!

När Thorsten Flinck klappar den söta programledaren på stjärten i Melodifestivalen, reagerar den svenska kvinnan med ett ramaskri. I själva verket är rumpklappandet ett sundhetstecken och typiskt för mannen när han är glad; så mycket har jag varit med om, att jag vet det.

Då förekommer det bra mycket värre sexlekar idag i samhället, som jag tror att kvinnor frivilligt ställer upp på. I de dunkla rummen, så vet vi inte vad kvinnor av i dag får stå ut med. Titta på grymheterna som förekommit de sista åren, riktade mot kvinnor. Det gäller inte bara våldtäkter, utan i många fall mord, utförda på olika grymma sätt.

Att kvinnan strider för att bli respekterad är inte fel. Självklart vill alla kvinnor bli respekterade av mannen, men tyvärr visar de inte det tydligt själva alla gånger, då många unga kvinnor klär sig hur som helst och väntar sig att alla ska titta bort. Så fungerar inte verkligheten. Den lilla verklighet som finns kvar.

Vad jag ser som allvarligare än i fallet "Thorstens stjärtklapp", är den brist på respekt som många unga människor visar mot äldre i samhället. Det känns som om de äldre inte räknas, trots att de också en gång levt ett aktivt liv och tagit hand om sina barn på det sätt de kunnat. Thorsten Flinck blir kallad "gubbe" och "gubbsjuk" i pressen, trots att han är en högst aktiv medlem i vårt samhälle och i hela sitt liv har stridit för sin existens, lidit och begått misstag som vi fått ta del av i pressen. Han är en uppslagsbok för de fel en människa kan begå, och nu tillkommer stjärtklappen till hans renommé över misstag han gjort, nu med tillägg som "man".

Vakna upp till verkligheten, kvinnor i Sverige! Ni vill ju ha potenta män egentligen, fast ni döljer det väl. Sådan är vår natur. Då får man också stå ut med de tecken som en sund man visar ibland, om än klumpigt, om han vågar. Dit hör en klatsch i baken. Det visar att han känner uppskattning, men också att han kanske har gått för långt, för en del kvinnor. Det får man respektera. Vissa kvinnor kan se på det med humor och kan också styra själva, hur långt en man kan gå. Vissa kan ta det som en komplimang, men klarar att säga ifrån på ett bestämt sätt, andra börjar skrika och slåss.

För mig var Thorsten Flincks stjärtklapp på den söta programledarinnan ett friskhetstecken, trots att Thorsten Flinck inte är ett paradexempel på friskhet. Han bad dessutom om ursäkt i glädjeyran över att ha gått vidare i Melodifestivalen!

Jag väntar mig självklart en utskällning för dessa ord, men det är något jag kan ta. Även jag har fått nog av ett onödigt stort sexutbud, vilket vittnar om hur hjälplösa vi är när det kommer till vår sexualitet. Men jag kan ur mina gömmor gräva fram många exempel på, hur samspelet mellan en man och en kvinna fungerar, när det är som bäst.

Lite djuriskt så där.

Av Pia Isaksson 06 feb 2012 12:13