Så kan bostadsbristen lösas i framtiden

En rapport från Hyresgästföreningen om hur unga vuxna i Sverige bor visar att det just nu finns 248 000 unga vuxna som vill ha en egen bostad, och att det behövs 163 000 nya bostäder för att tillgodose det behovet.

Som jag förstår det finns det ett stort antal människor som inte har ett eget boende runt om i Sverige, och då finns även barn med i bilden. Utifrån olika beräkningar saknas idag minst 150 000 bostäder. Fram till 2015 behövs ytterligare 100 000 bostäder.

Idag ska 15 vara kontantinsats vid bolån, vilket har fått en betydande negativ inverkan på både enskildas möjligheter att hyra och byggföretagens intresse av att bygga nya bostäder. Nu kommer flera prognoser som visar att bostadsbyggandet bromsar in inför 2012.



Idén - bostadsmoduler

Jag har sedan en tid arbetat med ett koncept av fristående bostadsmoduler byggda av containerskelett, men med golv, väggar och tak av trä samt utrustad utifrån dagens krav på boendekomfort. Boendekostnaden beräknas till cirka 3 250 kronor per månad, exklusive påslag från kommunala eller privata aktörer. Denna containerboendemodul behöver ej någon stadsplanerad infrastruktur med koppling mot VA eller el. Den kan ställas på onyttjade grusplaner, utmed gång- och cykelvägar och så vidare. Kommunala och privata uthyrare skulle snabbt kunna sätta upp små kvarter koloniträdgårds-modell med dessa boendemoduler/stugor.

Boendeytan ska vara 25 kvadratmeter och modulerna ska uppfylla Boverkets krav på innertakhöjd, toalett och dusch, handikappvänlighet och brandsäkerhet. Enbart stålramverket används. I modulerna ska väggarna ska vara av limträstock och de kommer att ha trägolv och tak med isolering.

Denna containerboendemodul blir som en liten trästuga, kanske röd med vita knutar. Den ska innehålla litet allrum och mathörna, badrum med dusch, handfat samt mulltoalett i porslin med urinseparering. Sovrummet ska ha plats för studiehörna. Köksalkoven, med 100 liters kyl- och frysfack, utrustas med en liten spishäll, microågsugn och en vattenkokare. Ekologisk rening och återanvändning av vatten kommer att ske i modulerna och i en speciell tvättstugemodul som placeras där ett minimum av 10 boende samlas i ett kvartersliknande boendeområde.

Dessa moduler ska även kunna ställas mot varandra och skapa en boendelösning på 50 kvadratmeter. På detta sätt kan tre kompisar bo tillsammans, till en kostnad om ca 2 000 - 2 250 kronor per person och månad. Man har då privat sovrum, men delar kokvrå, badrum och allrum.

På en yta stor som till exempel en normal fotbollsplan, kan mellan 30 - 50 boendemoduler ställas upp i ett kvartersliknande format. Med stålramverket så kan dessa moduler enkelt nyttja normala transportsystem såsom lastbil, tåg och båt.



Varför rening och återanvändning av vatten?

I en artikel nyligen så intervjuades forskare som räknar med att medeltemperaturen fortsätter att stiga under nästa generations livstid, och då blir det mer av giftiga blågrönalger som gynnas av det brunare vattnet. Även bakterier och parasiter liknande den som orsakade magsjukeutbrottet i Östersund kan bli vanligare.

Man har redan nu sett att antalet incidenter som inträffar i vattenreningen har ökat under senare tid, till exempel att man får för mycket bakterier i dricksvattnet och att man måste sätta in extra reningsåtgärder. "Och det kommer att kosta mer pengar, och de tekniska lösningarna är inte färdiga än. Så där krävs en del innovationsteknik för att lösa den filtreringen, så att vattnet blir klart i kranarna", säger forskaren i intervjun.

Klimatkonsekvenserna i Sverige kommer att ge mer vatten som kommer att störa samhällenas olika system. Kommunikationer kommer att påverkas av att extrema väder kommer att öka, som kan leda till översvämningar och andra avbrott. Tekniska system som el-, vatten- och värmeförsörjning kommer att påverkas också av brott på ledningar. Ökade vattenflöden kommer att medföra högre temperaturer som kommer att ställa högre krav på rening av dricksvatten, då bakterietillväxten ökar.

Dagvattensystemen, som ofta inte räcker till för att hantera dagens väder, kommer att utsättas för allt högre påfrestningar då skyfallen blir kraftigare. Fler översvämningar kan också leda till ökad spridning av föroreningar i naturen som kommer att läcka ned i grundvattnet.

En skadeexpert på ett Svenskt försäkringsbolag, säger att bolaget på senare tid har fått ta emot flera smällar på grund av översvämningar relaterat till en ökad intensitet i skyfallen. Han anser att kommunerna inte underhåller sina VA-system och det är inte anpassat efter den infrastruktur som finns.

Runt om i Sverige har vi redan idag kontaminerade områden som väntar på att få bli sanerade, så att inte föroreningarna ska nå ner till grundvattnet. Föroreningarna består bland annat av lösningsmedel, bekämpningsmedel, växtskyddsmedel, pesticider, oljor, metaller, radon, arsenik, uran, urlakning av plaster med mera.

Även den svenska beredskapsmyndigheten MSB har uppvisat oro över de svenska vattentäkterna och risken för spridning av bakterier, parasiter, virus och så vidare genom både olyckshändelser och/eller genom brott, och kriminella handlingar har ökat och kommer att bli ett än större problem i framtiden.

Containerboendemodulen ska, som tidigare nämnts, kunna nyttja ekologisk och biologisk vattenrening för bad, dusch och tvättvatten, och ha mulltoa med urinseparering. Urinen skulle kunna transporteras till lokala bönder, som nu sker bland annat i Norrköpings kommun. Fekalierna från mulltoaletterna är redo att spridas ut i naturen, användas av parkförvaltningar eller användas i växthus som mylla efter att ha hygieniseras i cirka 4 - 6 månader.

Vattensystemet ska innehålla cirka 800 - 900 liter vatten som går i en loop. Modulen ska i kokvrån ha en diskho, en sköljho samt en slaskho. Vätskan från slaskhon ska användas till bevattning av blommor, växter och grödor med mera. Vattnet från skölj- och diskho går till rening, tillsammans med dusch och handfatsvattnet i badrummet.



Elförsörjning och uppvärmning

Elförsörjning av modulerna sker via solcellspaneler och vindkraftverk av mindre modell utan behov av bygglov. Varmvatten fås via solfångare på tak samt en vertikal vägglösning. Uppvärmd inluft för ventilation. Wattbehov per dygn är beräknat till 4,5 - 5,5 kW. Då ingår elström till spishäll, microvågsugn, vattenkokare, TV, DVD, laptop, LED-lampor, cirkulationspumpar, mobilladdare med mera.

Användning av solenergi passar i Sverige bäst från Stockholm och söderut, och det är denna region där bostadsbristen är som störst.

En tanke skulle är att bygga upp mer eller mindre fullständigt hållbara och resurssnåla ekobyar där det råder akut bostadsbrist, och där studenter eller andra med jobb men utan boende enkelt kan flytta in eller flyttas, om efterfrågan förändras till andra orter eller stadsdelar.



En dialog för framtiden

Bostadbristen är ett verkligt problem. Idag kan unga vuxna i Stockholm få dela på en etta på 20 -25 kvadratmeter som kostar 7 500 kronor per månad, och ibland vet man inte var man ska bo nästkommande månad.

KTH i Stockholm ska nu bygga ett flervåningshus med containrar, så det kanske kan öppna för fler konstruktionslösningar i Sverige. Jag vill i detta konceptstadium gärna starta en dialog kring bostadsmodulerna som jag har beskrivit ovan, med bostadslösa och andra intresserade. Har du frågor eller kommentarer, hör gärna av dig!

Av Börje Brandt 29 dec 2011 11:43