Fortsatt tystnad kring den av letterna hyllade ”goda svensktiden”

Redaktör Carina Stensson berättade att mitt mail försvunnit men bad mig skicka det igen. Texten avvisades dock en vecka senare eftersom "mer aktuellt material kommit till redaktionen".

Vilket var då detta aktuella material? Den följande synpunktssidan handlade bland annat om restaurangmoms och bensinbolag. Mitt inlägg, som alltså bedömdes som mindre angeläget, tog upp Reinfeldts förtigande av Rigautställningen "Tre stjärnor - Tre kronor", vilken invigdes av kung Karl Gustaf i närvaro av Lettlands president Vaira Vike-Freiberga 2001. Detta måste ha känts kränkande av samtliga närvarande balter. Min insändare hade följande lydelse:

Jubileet på Norrmalmstorg

När Reinfelt talade på Norrmalmstorg 15/8 vid 20-årsjubileet för den baltiska frigörelsen, fångade han samtidigt in det socialdemokratiska sveket; Ingvar Carlsson varnade för våld och Sten Andersson förnekade, att Baltikum var ockuperat av Sovjetunionen. "Vi har en hedersskuld till de baltiska folken", sammanfattade statsministern, nämnde baltutlämningen 1946 och underströk, hur det ryska förtrycket osynliggjorts i hans skolbok. Märkligt nog nämnde han inte med ett ord, det som måste ha varit högaktuellt för publiken, utställningen Tre stjärnor - Tre kronor 2001 i Riga.

Den handlade om de hundra åren under svenskt herravälde, "labie zwidru laiki", "den goda svensktiden". Att ett fullständigt förslavat folk befriades från livegenskapen, fick utbildningsmöjligheter och hovrätt, tycktes inte ha varit värt ett omnämnande. Inte heller att nästan varje socken fick en skola, så att begåvade skolpojkar kunde gå vidare till det nyuppsatta universitet i Dorpat nuvarande Tartu var värt att uppmärksamma, trots att studenterna hade brått att resa statyn av Gustav II Adolf, när ryssarna gett sig iväg efter ockupationen.

Hade Gustav II Adolf aldrig vunnit ett fältslag, skulle han ändå ha framstått som en av de stora härskarna, bekräftar Michael Roberts, som skrivit "standardverket" om kungen Jonas Nordin SvD 4/6-07. "Ty detta är en av de stora skaparperioderna i svensk historia" "Sverige och Europa", 1959.

De balter som länge har bott i Sverige kanske ändå inte är helt överraskade. Har de besökt Armémuseum, vet de vad som är lämpligt att säga om stormaktstiden.

Professor Erik Lönnroth, sin tids ledande historieforskare, med säte i Svenska Akademien, talar tydligt om politiseringen av historien Tidens flykt -98. Han understryker "de styrande politikernas fientlighet" gentemot "den historiska vetenskapen framför alla andra". Historien är utmanad också i övriga nordiska länder, men "med undantag för Sverige, inte livshotad". Den ensidiga inriktningen på vetenskap och teknik har, säger Lönnroth, "trängt tillbaka de mänskliga aspekterna på tillvaron och därmed den vetenskapliga humanismen. Anledningen till att jag har talat så mycket om situationen i Sverige är, att utvecklingen där har varit så extrem".

Lars-Olof Larsson, författaren till den uppmärksammade biografin över Gustav Vasa 2005 är inte mindre tydlig i sin kritik och påpekar i en skarp formulering "den genuint negativa och starkt subjektiva vinkling, som mestadels präglar synen på 1600-talet från politikerhåll, med dess pacifistiska och enögt anakronistiska perspektiv" "På väg mot evigheten", 2007. I det avseendet finns det ingen skillnad mellan socialdemokrater och moderater.

Statsminister Reinfelt har valt att stryka 1600-talet från balternas historiska karta - men censur av historien är ett tydligt totalitärt drag! Och vad ska man då säga om SvD Synpunkts prioriteringar? Bensinbolag och restaurangmoms är tydligen viktigare än den av letterna hyllade goda svensktiden.

Av Claes Engblom 21 sep 2011 21:40