sourze.se

Vad kommer efter Mubarak?

"Av Egyptens befolkning är 85 procent positiva till att islam spelar en roll i det politiska livet, 77 procent är positiva till spöstraff och 54 procent vill ha ett könssegregerat arbetsliv."

Jag har läst en artikel i Sydsvenskan den 6 februari 2011 av Per T. Ohlsson, med rubriken "Att rida på tigern". Den gav mig uppslaget till denna artikel.

Per T. Ohlsson jämför förhållandena i Östeuropa 1989 med den nuvarande situationen i arabvärlden 2011. Jag håller med om att det existerade ett civilt och alternativt samhälle jämsides med det maktägande kommunistpartiet, till exempel fackföreningsrörelsen Solidaritet i Polen. Vad han inte nämner är den stora skillnaden i utbildningsstandard. I alla kommunistiska länder utrotades analfabetismen snabbt och i exempelvis Polen var utbildningsnivån högre än i Sverige. Dessutom var kampen mot vidskepelse i alla former inklusive religioner positiv för samhällsutvecklingen i stort.

Av Egyptens befolkning är 85 procent positiva till att islam spelar en roll i det politiska livet, 77 procent är positiva till spöstraff och 54 procent vill ha ett könssegregerat arbetsliv. Västvärlden har länge understött Mubarak som ett sekulärt alternativ till ett islamiskt styrt samhälle. Det är raka motsatsen mot när man hjälpte islamisterna till makten i Afghanistan från de sekulärt inriktade kommunisterna. I stället för Sovjetunionen uppstod 15 nya stater och i stället för Jugoslavien 6 stater. Om inte militären hade ingripit i Kina 1989 hade väl Kina delats upp i en fem eller sex självständiga stater. Man kan fråga sig om det hade varit bra för någon av delstaterna i Kina och Kina skulle inte som nu ha varit ett draglok för världsekonomin.

Om islamismen i Egypten har Per T. Ohlsson följande att förtälja:

"Det kan därför finnas anledning att påminna om att Muslimska brödraskapet utgör den militanta islamismens mörka hjärta Grundaren, Hasan al-Banna, beundrade de tyska nazisterna och rörelsens viktigaste ideolog, Sayyid Qutb, har inte bara inspirerat Hamas utan också al-Qaidas ledarskap, däribland Usama bin Ladins närmaste man Ayman al-Zawahiri.

Qutb, avrättad 1966, vistades i slutet av 1940-talet i USA och förfärades av vad han uppfattade som dekadens och moraliskt förfall. Efter återkomsten till Egypten gick han med i Muslimska brödraskapet och utvecklade en filosofi där islams ursprung stod i centrum.

Qutbs tankevärld kan beskrivas som en form av religiös totalitarism med inslag av dödskult. Den moderna världen har, menade han, sjunkit tillbaka till det hedniska och barbariska tillstånd, jahiliyya, som rådde före islams uppkomst. Denna "otrons domän" kan bara undanröjas om all maktutövning underställs islams påbud. Att offra livet för islam är, enligt Qutb, att behaga Gud.

Brödraskapet har, heter det, distanserat sig från Qurbs arv. Men så sent som 2007 stack bockfoten fram, Rörelsen sammanställde ett politiskt program med bland annat krav på inrättandet av ett religiöst råd för överprövning av politiska beslut, ungefär som det muslimska väktarrådet.. Efter protester lades programmet till handlingarna."

Per T. Ohlsson gör följande slutsats:


"Det är en beklämmande balansakt mellan demokratiska principer och strategiska intressen. Men att det har gått dithän beror inte minst på väst, som i decennier tittat bort när Hosni Mubarak tryckte ned sitt eget folk. Sådant straffar sig. Eller för att tala med John F. Kennedy: Den som rider på tigern brukar sluta inuti."


Om författaren

Författare:
Yngve Karlsson

Om artikeln

Publicerad: 12 feb 2011 10:43

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Nyckelord

Inga nyckelord | föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: