Borg bäst i klassen

Alliansregeringen har väl blandat högt med lågt. För första gången på länge har vi en icke juristutbildad justitieminister som gillar färgade kuvert. Hon har varit ett lätt byte för oppositionens Thomas Bodström och undviker förståligt så långt det går varje debatt med honom, dock har moderaterna sannolikt ett betydligt vassare alternativ till den posten i framtiden, Maria Abrahamsson.

Maud Olofsson blir för historien mest känd som kvinnan som gav begreppet "Mycket snack och lite verkstad" ett ansikte. Elaka tungor berättar att hon under tiden som landstingspolitiker gick under namnet "Tinnitus".

Mats Odell har, förutom att gjort en del besynnerliga affärer, även gjort sig känd som regeringens mest arrogante minister. Tobleronemannen faller sannolikt på eget grepp.

Maria Larsson och Eskil Erlandsson gör ett stabilt och gott arbete inom sina fögderier, medan partiledarna för FP och KD, Hägglund och Björklund, desperat verkar söka en fråga att profilera sig i inför den stundande valrörelsen, allt från "verklighetens folk" till återinförande av dumstrut i skolan.

Den som står ut som den klarast lysande stjärnan i alliansregeringen är Anders Borg. I en turbulent tid när stat efter stat går mot hisnande budgetunderskott har Borg haft is i magen och envist hävdat vikten av budgetdisciplin. Sverige är nu tillsammans med Finland och Luxemburg de EU-länder som har ekonomin i bäst ordning.

1992 kraschade Sveriges ekonomi. Det krävdes ett stålbad och rent ohemula räntenivåer innan ekonomin så småningom kom i balans, en devalvering hjälpte också till. Kraschen gav en insikt om att det inte går att vinna politiska framgångar genom att bevilja förmåner som finansieras av SMS-lån. Göran Persson, Per Nuder och nu Anders Borg har sedan dess stått för en politik där övriga ministrar får underordna sig finansministern. Det är en bra ordning.

Vi kan nu se runt om i Europa hur det står till i länder där en annan ordning gäller. Borg möttes med viss skepsis mär han först mötte sina EU kollegor i hästsvans och örring, den skepsisen har nu förbytts mot respekt och flera finansministrar hänvisar till just Borgs arbete när frågan om hur de själva vill ta sig an följderna av den ekonomiska krisen.

Oppositionens tilltänkte finansminister Tomas Ostros står sannolikt för en finanspolitik som inte skiljer sig så våldsamt mycket från Borgs. Frågan är hur väl Östros kommer att stå emot vänsterpartiets Lars Ohly vid en tänkt rödgrön regering. Idag är skillnaderna mellan moderaternas och socialdemokraternas politik inte så våldsamt stor, de står båda för en socialliberal politik. Det som skiljer är att S tagit in Ohly i båten, det kommer att visa sig vara ett gigantiskt misstag oavsett vem som vinner valet.

Av Leif-Arne Undvall 05 maj 2010 11:29