För vems skull?

Damtidningarna blir fler och fler. Tidningar som specialiserar sig på olika typer av aktiviteter just för kvinnor likaså. Det är kläder, skönhet och make up. Det är hälsa, fitness, spabehandlingar, sex och samlevnad. Det är bröllop, fester och inredning. Budskapet är solklart! Ingen av oss duger som vi är. Vi skall bli trådsmala, rynkfria nöjda och glada bimbos som trippar runt på höga klackar och plutar med munnen.

Man ser fler och fler kvinnor med E-kupor, läppförstoring och bländvita tänder. Frågan är hur mycket lyckligare dessa kvinnor blir efter att ha sprutat silikon i tuttarna eller fettsugit magen. Om livet verkligen har antagit en mer silverfärgad ton efter bystförstoringen. Om drinkarna smakar bättre och om sexlivet fått ett lyft.

Vi kvinnor vill så gärna förverkliga våra drömmar. I tron om att drömmarna hänger ihop med en perfekt kropp och ett bländvitt leende svälter och hetsäter vi oss, ibland till döds. Vi gör stjärtplastik och fettsuger magen. Vi betalar dyrt för löften om evig ungdom.

För vems skull gör vi allt detta? För vems skull köper vi den där superdyra kavajen som kostade alldeles för mycket? Var det verkligen för att vi behövde den eller var det helt enkelt för att döva en inneboende ångest?

För vems skull ville vi ta bort de där charmiga kråksparkarna som sitter runt ögonen? Är det inte fasan över av att vi inser att vi blivit bli ett par år äldre som gör oss desperata?

Men vad händer om vi trots alla lyft och botoxinjektioner, alla timmar med skönhetsvårdande insatser och alla timmar på gym inte lyckas hitta den verkliga kärleken? Inte lyckats med karriären eller ens blivit rika, och vad gör vi om den hotande hjärtinfarkten så är ett faktum? Vad gör vi om vi fortfarande inte uppnått den maximala lyckan, ett slags nirvana? Betyder det då att vi har blivit blåsta av den simpla mediebilden av hur en kvinna skall se ut och vara? Då har ju allt vi gjort varit förgäves.

Av Anna-Karin Engström 07 sep 2009 09:52