Lettland nära konkurs

I Expressen den 11 juni 2009 skriver Dmitrijs Smirnovs under rubriken "Sorry svenskar, alla era pengar är borta" om den allvarliga ekonomiska situationen i Lettland.

I artikeln beskriver Smirnovs hur vansinnig utlåningen var hos särskilt svenska banker med Swedbank och SEB i spetsen. Pengarna gick till konsumtion i första hand och inte till investeringar i produktion eller infrastruktur som hade varit det mest förnuftiga för Lettland. Smirnovs skriver:

"Jag förutsåg den ekonomiska krisen i Lettland redan vid en konferens 2005. Jag sa då att den enorma tillväxten i Lettlands ekonomi var ett tecken på klassisk överhettning. Men andra ekonomer kallade mig för galning och sa att Lettland om sju år skulle ha nått samma välstånd som i Västeuropa. I fjol stod det klart för mig att den lettiska ekonomin stod på randen till kollaps"

Vidare skriver Sminovs:

"Det började i maj 2004 när Lettland blev medlem i EU. Då skapades en felaktig föreställning om den lettiska ekonomins stabilitet. Investeringar där ansågs som säkra eftersom landet är med i EU."

Det var i det läget som svenska banker med Swedbank i spetsen agerade jultomte och lånade ut till höger och vänster med påföljden att de baltiska staterna nu befinner sig vid konkursens brant. Jag tänkte att de baltiska ekonomierna är små och lätt kan få hjälp av EU och Världsbanken. En stat får ju inte gå i konkurs.

Om Sveriges inblandning skriver Smirnovs följande:

"Jag har dåliga nyheter för Sverige. Alla pengar som era banker investerat i Lettland kommer att förloras. Allt är bortslösat på importvaror eller spekulation. Inget har investerats i industrin eller jordbruket."

Om behovet av en devalvering har Smirnovs följande att säga:

"Nu diskuteras om Lettland kan komma att tvingas devalvera sin valuta. Tro mig, det är bara en fråga om tid. Om vi inte devalverar kommer vi att få fallande priser skulle lägga en död hand över ekonomin. Vem vill göra affärer när man vet att priset kommer att vara lägre i morgon? Tjänar vi inga pengar kommer vi inte att kunna betala tillbaka på vår enorma utlandsskuld."

Galenskapen var att centralbanken i Lettland har bundit valutan Lat till euron. Smirnovs tror att centralbanken till slut kommer att släppa latens koppling till euron. Då devalveras laten automatiskt. Han förutser att svenska banker kommer att förlora mellan fyra och fem miljarder euro och de svenska skattebetalarna kommer att stå för en del av dessa miljarder kronor.

SvD den 12 juni 2009 andas inte heller någon större optimism. Under rubriken ”Det finns ingenting i framtiden” skriver Linda Flood:

"Krisen kom plötsligt. De senaste fem åren har landet haft en tillväxt på dryga 10 procent årligen och arbetslösheten sjönk till rekordlåga 4,8 procent i maj 2008… Men så kom hösten och allt förändrades. Finanskris och fastighetsbubbla har satt landet tillbaka till ruta ett."

Man är således tillbaka till 2004, men nu med en förskräckande stor utlandsskuld. Det är märkligt att svenska banker är inblandade i denna finanskris. Dessa upplevde en liknande kris för drygt femton år sedan vilket slutade med att staten fick ta över dåliga lån. Sverige hade dock fördelen att vi inte bundit vår valuta och det resulterade i en kraftig devalvering av kronan. Det gynnade exporten som fick vind i seglen. Något liknande behövs för att de baltiska länderna skall få fart på sina ekonomier. Den senaste tidens erfarenheter av kapitalismens avigsidor kommer nog få en del att längta tillbaka till sovjettidens lugn.

Av Yngve Karlsson 15 jun 2009 11:01