sourze.se
Artikelbild

Sametinget går till val - men var är demokratin?

"Materiellt är alltsammans en tvist om historieskrivning, jakt, fiske och mark. I grunden rör det sig dock om demokrati och mänskliga rättigheter. Problemet är urgammalt!"

Nu på söndag den 17 maj 2009 går Sametinget till val. I år är det tre nya partier som ställer upp, summa nio skall samsas i sandlådan. 31 mandat skall besättas och mandattiden är fyra år.

7 812 personer är upptagna på röstlängden medan det enligt Södra Lapplands forskningsenhet finns cirka 35 000 personer som skulle kunna hamna på röstlängden om den vore korrekt utformad. De nuvarande kriterierna har det samiska språket som grundval, något som de samer som mellan 1850 och 1870 flyttade från Kolahalvön, Nordnorge och Finland med framgång propagerat för. Dessa språkkrav har medfört att samer som ansökt om att få bli godkända för röstning fått nej.

Vid senaste valet till Sametinget blev Jakt- och Fiskesamerna största parti med nio av 31 mandat, att jämföra med det "statsbärande" Samelandspartiets åtta platser. Jakt- och fiskesamerna är det enda parti som kämpar för alla samers lika rätt till jakt, fiske, mark, vatten och lika rösträtt i samebyn.

Några ord om samebyn: Samebyn, ursprungligen lappbyn, var inte en geografisk by, utan en samfällighet, i landet 15 samebyar med tio renskötare per sameby. Det var vad man räknade med att samebyarna skulle kunna försörja med den personaltäta och djurglesa rennäringen för 100 år sedan. Eftersom det av historiska skäl inte går att definiera minoritetsfolket samer som folkgrupp, så bestämde staten 1928 att renägare renskötare är same och tvärtom; man konverterade en yrkesgrupp till ursprungsbefolkning. Begreppet "same" är idag en juridisk artefakt. Den utformades som ett ärftligt monopol. Renskötaren hade i princip rätt att byta till vilket annat yrke som helst. Rennäringen var dock stängd för övriga medborgare.

FAKTA OM SAMEBYN:

I samebyn är inte alla människor lika värda.
Medlemmarna avgör vilka som skall få medlemskap i samebyn.
Samebyn är inte representativ för "urbefolkningen" samer.
Samebymedlemmarna har monopol på renskötsel.
I samebyn är insynen obefintlig

Källa: Nätverket Norden

En renskötande medlem i Samebyn är den som själv eller genom sitt "husfolk" driver renskötsel. Det är oftast kvinnan som räknas in under begreppet "husfolk". Kvinnan kan inte ha sina egna renar då husfolkets renar räknas som den renskötande medlemmens - därmed tappar hon rösträtten! Rösträtt tillkommer nämligen endast en renskötande medlem, som får en röst per påbörjat 100-tal renar i sin ägo. Detta sammantaget bryter helt mot FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, där Artikel 1 lyder: "ALLA MÄNNISKOR ÄR FÖDDA FRIA OCH LIKA I VÄRDE OCH RÄTTIGHTER". Norge respekterar Artikel 1 och skiljer inte på samer genom någon näringstillhörighet.

Materiellt är alltsammans en tvist om historieskrivning, jakt, fiske och mark. I grunden rör det sig dock om demokrati och mänskliga rättigheter. Problemet är urgammalt!

"Fylke är inte er egendom, sade gildor. Andra folk har varit bosatta här, innan hoberna fanns till, och andra kommer att bo här, när alla hober är utdöda. Ni kan stänga in er själva, men ni kan inte för alltid stänga världen ute.”


Svenska Samers riksförbund, Sametinget och Samebyarna saknar i dagens läge demokratisk legitimitet. En omstrukturering är nödvändig - Du som läser detta, hjälp till!

"Den skall äga dalen som får den att blomstra."


Du och jag har som skattebetalare vattnat och gödslat rennäringen så att den vuxit ur sin nisch. Nu måste den skördas, innan den förfars!


Om författaren

Författare:
Mats Hägglöf

Om artikeln

Publicerad: 15 maj 2009 11:09

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: