Domstol och myndigheter väcker löje

En domstol dömer landstinget i Uppsala för diskriminering av en kvinna/ett lesbiskt par, eftersom en av dem nekats konstgjord befruktning. Ursprungligen valde paret enligt uppgifter i media att den äldre kvinnan skulle befruktas, vilket misslyckades. Då krävde paret att den yngre kvinnan skulle få konstgjord befruktning istället, vilket Akademiska sjukhuset i Uppsala nekade. Domstolen och diskrimineringsombudsmannen fann att diskriminering
ägt rum.

Diskriminering i förhållande till vem kan man undra. Heterosexuella par, singelkvinnor, bögar, kompisar eller kossor. Konstgjord befruktning kostar givetvis pengar och varje åtgärd inom sjukvården innebär att resurser inte kan användas till andra ändamål som kanske är minst lika eller mer angelägna. Till exempel till att förkorta väntetiden till behandling för någon som är dödssjuk.

Domens konsekvens är att någon mer eller mindre sjuk i Uppsala läns landsting tvingas avvakta vård till förmån för det lesbiska parets vidare försök med konstgjord befruktning, som dessutom inte garanterar någon graviditet.
Det är högst tveksamt om sjukvården över huvud taget ska ägna sig åt konstgjord befruktning, så länge som skatteintäkterna är begränsade och ohälsan i samhället ej har upphört.

I alla tider har annars honor kunnat skaffa en sig en hanne för att bli dräktiga, utan hjälp av sjukvård, domstol och diskrimineringsombudsman.

Om jag är rätt underrättad så utdömde domstolen till råga på allt ett skadestånd till kvinnan eller kvinnorna på 50 tkr, som ska betalas av skattepengar. Den sammanlagda
kostnaden för det lesbiska parets rättighet till konstgjord befruktning blir antagligen ett par hundra tusen kronor, vilket ungefär motsvarar kostnaden för tre-fyra höftledsoperationer.

Datainspektionen angriper resolut skolor i landet för att begå brott genom kameraövervakning på otillåtna ställen där elevernas integritet kränks. Myndigheten menar då inte toaletter och duschar, utan korridorer, trapphus och uppehållsrum. Inspektionen gör veterligen ingen avvägning mellan det utbredda våld och den omfattande skadegörelse som tyvärr förekommer i landets skolor och kameraövervakningens förebyggande effekter, utan skjuter in sig isolerat på integritetsaspekten som om elever och lärare vore biljardbollar.

Inspektionens misstankar om integritetsbrott bygger uppenbarligen på lösa antaganden som saknar verklighetsanknytning. I verkligheten tycks det som om skadegörelse och stölder har minskat i skolor med kameraövervakning och dessutom vittnar elever om att de känner sig tryggare. Hur får datainspektionen ihop integritetsbrott med minskad skadegörelse och ökad trygghet hos elever och lärare? Det går inte. Givetvis måste det goda gå före det onda när det goda så tydligt överväger den diffusa onda "integritetskränkningen".
Inga fler kontraproduktiva skrivbordsprodukter från datainspektionen tack.

Skolinspektionens jurist konstaterar att frivillig drogtestning av elever är ett hot mot den personliga integriteten, eftersom man inte kan vara säker på att frivilliga elever verkligen ställer upp frivilligt.
Tämligen säker kan man dock vara på att drogade elever undviker frivilliga drogtest, vilket utövar tryck på elever och kan ge skolor och sociala myndigheter värdefulla signaler om drogmissbruk.

Drogmissbruk är som allmänt bekant ett elände för den missbrukande individen och omgivningen och medför ofta stora bekymmer och kostnader för samhället.

Återigen skjuter en myndighet mygg med salongsgevär, utan att väga medel mot mål och se till helheten. Alla samhällen bygger på en uppoffring av individens suveräna teoretiska frihet till gagn för samhället och många gånger också till individens fördel i det långa loppet. Åtminstone i civiliserade samhällen.

Alla samhällen innebär per definition mer eller mindre en kränkning av den enskilda integriteten. Långt värre fall av integritetskränkning torde gå att finna i Sveriges skolor än det som skolinspektionen hittat på. Mobbing, okvädningsord, hot och överfall av elever på andra elever
och på lärare förekommer dagligen. Mörkertalet av grava integritetskränkningar är förmodligen stort på grund av bristande anmälningsbenägenhet av och uppgivenhet från de drabbade.

Det kan inte vara rätt och rimligt att domstol och myndigheter gör utspel i modefrågor, utan hänsyn till helhet och konsekvenser. Det liknar en bananrepublik.
Våra domstolar ska döma efter lagen till punkt och pricka och våra myndigheter ska utöva sin verksamhet efter riksdagens instruktioner till punkt och pricka och undvika allform av foglighet med allmänna opinioner och inte befatta sig med opinionsbildning om det inte uttryckligen ingår i uppdraget.

Av Carl E. Lundborg 25 okt 2008 08:12