New York, New York

New York, New York, here I come….
Nåja, jag är inte så stor så jag lär knappast ta mycket plats, och min energi kommer inte att lämna något större avtryck på gatorna djupt mellan fasaderna på skyskraporna, men New York är ändå ett ställe att se fram emot att bekanta sig med.

Jag har träffat många människor som blivit väldigt betagna i denna stad. De har blivit förälskade och när jag frågar dem vad det är som fascinerar dem så vet de inte riktigt. Jag skulle vilja ha konkreta svar på saker som gör att deras hjärtan har slagit en extra frivolt när de varit där men blicken blir mest drömmande och svaret blir att de bara älskar den.

Nu är det inte första gången jag är i USA utan närmare bestämt den sjätte gången jag besöker detta stora land i väser som genom åren gått från att vara drömlandet till att numera vara ett land man ifrågasätter och som inte har lika stor populärfaktor som förr.
Många saker har hänt sedan jag en septemberdag 1983 åkte till Miami som au-pair. Då var jag tvungen att åka till Köpenhamn och skaffa visum och bedyra på heder och samvete att jag inte skulle arbeta där. Jag var 18 år gammal och lika dålig på att ljuga som jag är idag så processionen genom passkontrollen var en pärs där jag tyckte det lyste om mig att jag var en ung tjej som skulle arbeta som barnpassare.

Mina andra besök har varit av turistkaraktär och jag kunde vid inträdet i landet med gott samvete och ett stort leende säga att jag bara skulle hälsa på vänner. Numera behöver man inte ens skaffa visum utan det känns som de nästan välkomnar en. På min yahoo mail är det reklam om ansökan om green card och en tillhörande fråga om man har lust att bo och arbeta i USA. Detta var otänkbart för 20 år sedan.

Denna gången tar jag med mig barnen och eftersom den ena är femton så har jag förstått att han vill shoppa och "hang out" down town en del. Hm, tja, nåja, vi får väl se hur det blir med det när verkligheten förhoppningsvis hinner ikapp honom när vi väl är där. Nu kommer vi att bo i lilla Dobbs Ferry som är en förort till N.Y och det tar en halv timme med tåg in till city så det där med att ta en tur ner till stan blir kanske inte realistiskt.

Världen och inte minst USA är i ett kaos när det gäller ekonomi och jag har just hört på nyheterna att börsen där gått ner med 7,9 vilket är det största raset på en dag sedan 1987. Dessutom kommer det att vara val två dagar efter vi kommer hem så jag utgår från att hela USA sjuder av oro, förväntningar och nyfikenhet.

Det finns så mycket jag vill se, så mycket som man måste se för att kunna säga att man varit där, men det jag mest längtar efter är att få sitta på ett fik, inne eller helst ute om vädret tillåter det, och studera folk, känna pulsen och insupa atmosfären.

Vi får se hur det landar.

Av Birgitta Stiefler 17 okt 2008 20:25