sourze.se

Arbetsdelning vs återanvändning

Varför är det skillnad mellan vattenleveranser och leveranser av materialdelar? Fattas det kanske någon sorts "användarnas paraplyorgan" på den globala och lokala marknadsarenan?

Dygnet runt så har vi ju sedan länge access till vatten och avlopp i kök och badrum. För detta så betalar vi bara enstaka ören per liter vatten och avlopp. Om däremot några andras direkta arbetsinsatser skall förse oss med vatten på returflaska - och is till punschen - så kostar det ca tusen ggr mera! Och då måste vi i alla fall hämta det från butikshyllan, och återlämna returglasen!

De alternativa möjligheter som rimligtvis sedan decennier har funnits latent, är naturligtvis på olika sätt kopplade till internet, automation, adaptiva och autogena processer, IKT, återanvändning, återvinning, reproduktion och recirkulation i kretslopp. Det "enda" som egentligen behövs är ju "bara" internetaccess, så att beställning via musen kan göras direkt via digitaliserade "recept" och algoritmer som sedan styr materialflödena och verktygsmaskinerna automatiskt.

Analogt med att kökskranen styr den beställda vattenmängden och regleringen av nivån i vattentornet, så styr musen och tangentbordet beställningen, betalningen, materialflödena, bearbetningen, leveransadressen och leveransen.

Bearbetningen av standardmaterialen sker då nära nog autonomt. De direkt monterbara och ytbehandlade delarna levereras sedan "spårbundet" direkt till beställarens adress. Och detta bör då kunna ske, helt utan att mänsklig arbetskraft skall behöva medverka, mer än med övervakning vid behov och underhållet av systemen.

Men - vad egentligen beror då denna skillnad mellan vatten, gas, el och signaler i det ena fallet och solida materialdelar och OEM-moduler i det andra fallet?

Det beror förstås på att vi - i det första fallet - på ett smart sätt anpassat struktur, logistik och processystemen till naturens kretslopp! Samt i mycket stor omfattning om och om och om igen återanvänder tidigare generationers uppfinningar, experiment, utvecklingsarbete och inte minst arbetsinsatser!

Nutida - och kommande - generationers kostnader och behov av ständigt återkommande arbetsinsatser blir alltså mycket, mycket mindre, om vi på bästa möjliga sätt återanvänder tidigare generationers arbetsinsatser! Och varför tillämpas detta långt, långt ifrån fullt ut, när det gäller boendet, annat realkapital, kapitalvaror, utrustningar, anläggningar och transporter!

Jag vill därför efterlysa forskning, utveckling och datorsimuleringar av strukturer, sociotekniska system och logistik, som redan på utvecklingsstadiet totaloptimeras för att vi valfritt och superenkelt skall kunna hyra, leasa och återanvända som ett kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ till att köpa. Mycket av det köpta finns ju den mesta tiden bara i förråd, eller parkeras på tomten, eller i skjul och kanske på båtplatser osv.

"Strukturarkitekter", framtidsarkeologer och "transaktionskockar" bör på så sätt kunna delta i "arkitekttävlan" med en mångfald olika genomtänkta och konkret och detaljerat hopmixade förslag som kanske visas upp som YouTube-liknande filmer. Och kanske i bästa fall visas upp som framtidsriktade visioner av typen "Hem till gården" för den miljard som regelbundet tittar på tv.

Detta bör kanske då i sin tur kunna inspirera entreprenörer m.fl. att våga pröva inom någon större region eller kanske på utspridda små "öar", när och om något förslag har fått ett sådant överväldigande gensvar att det rimligen bör kunna bli en bestseller; även i verkligheten.


Om författaren

Författare:
Uno Hansson

Om artikeln

Publicerad: 13 okt 2008 16:53

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: