Så körde kvalveckan igång. Tyvärr visade sig Jihdes svagheter i och med livesändningen. Först nu inser jag att hans charm ligger i de förinspelade programmen, där lyckas han vara karismatisk och mysig. I liveprogrammen återgår han till att vara den Jihde vi alla känner - den tråkiga, intetsägande, jantelagsenliga mysgubben som egentligen inte alls är nån gubbe utan bara typ 30. Gynning är officiellt saknad.
I vanlig ordning tycker jag inte idolerna presterade speciellt bra alls. Håller inte med juryn i deras lovord. Jag hade förväntat mig mycket mer och lite till. I turordning:
Victoria - Secret Life.
Värdelöst flyt. Falsk sång. Mycket underligt låtval. Inget uttryck och ingen berättarteknik. Dessutom var
hon först ut och därför automatiskt lättast att glömma bort. Alldeles för låg nivå generellt.
Loulou - I wanna dance with somebody.
Lou glider upp i en klänning bara hon kan bära upp, och så sjunger hon med sitt älskvärda självförtroende på topp. Hon publikfriar i och med låtvalet, och det är helt okej. Det är så man ska göra. Hon balanserar dessutom frieriet med att göra låten så pass egen att man inte ens tänker på Whitney Houston. Tyvärr kommer inte hennes vackra ton fram i detta ljusare register, men charmen och glädjen hon besitter gottgör det mesta.
Alice - Beautiful disaster.
Kraftigt överbearbetat. Alice tror hon är mycket bättre än vad hon egentligen är. Arrangemanget på låten sög och uppträdandet genomsyrades av illa dold nervositet. Nervositet är osexigt och hör inte hemma på scen.
Jenny - License to kill.
Naturligtvis tänker jag tillbaks på Daniel Lindström. Jag kan inte låta bli. Han gjorde en fantastisk version av den här låten det året han vann Idol, och Jenny är inte i närheten. Hon hastar igenom låten och står på samma hybrispall som Alice. Till skillnad från Laila i juryn så tål inte jag hesheten Jenny använder sig av, i alla fall inte i den här låten. Noll musikalitet.
Sepideh - I will survive.
Jag hatar den här låten. Jag gör verkligen det. Sepideh är väldigt vacker, men det räcker fan inte. Besvikelse. Det är allt jag har att säga.
Yazmina - What a wonderful world.
En fantastisk blick. Mycket vacker röst, mycket angenämt utseende. Oändligt trött på versioner av den här redan i original ganska trista låten dock. Slätstruket.
Anna - Time after time.
Utan tvekan bäst hittills av de kvinnliga tävlande. Kommer aldrig förstå mig på stylisternas benägenhet att klä upp 16-åringar som 40-talister, men Anna har väl inte mycket att säga till om där kanske. Mysigt framträdande tycker jag i alla fall, om än inte i närheten av så bra som hon kan vara.
Linda - All the man that I need.
Och så glömde vi bort alla andra. Vem fan är Anna Bergendahl? Fullkomligt ljuvligt. Underbar nivå på självförtroendet, perfekt låtval, vacker som en dag. Har insett hur hon får fram sin ton på bästa sätt. Extremt musikaliskt och fortfarande vinner hon hela skiten.
Nej. Nu tittar på vi på killarna istället. Tjejerna får skärpa till sig till nästa gång. Victoria åkte ut först. Inga konstigheter.
Av Cim Efraimsson 30 sep 2008 22:02 |
Författare:
Cim Efraimsson
Publicerad: 30 sep 2008 22:02
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå