Idrott är fint men matte är fult

Idag är det så att Skolverket tillåter intagningsprov till profilklasser, som är inriktade på idrott och estetiska ämnen, som musik och dans. Däremot är det förbjudet att göra motsvarande i teoretiska ämnen. Förbudet är en helt följdriktig konsekvens av det kunskapsförakt som präglat svensk skolpolitik under lång tid.

Alliansregeringen har nu i alla fall beslutat ta bort förbudet from 2009 under en prövotid förstås, fattas bara! för 20 gymnasieskolor. Eleverna i dessa klasser skall samtidigt kunna läsa högskolekurser och tillgodogöra sig akademiska poäng. Det här skapar naturligtvis protester från vänster och det talas om "elitklasser".

De verkliga elitskolorna - riksidrottsgymnasierna - är däremot de som from 1972 utbildar morgondagens landslagsstjärnor i allt från fäktning, vattenskidor till rodd. Men det har aldrig bedömts som "elitskolor" eller "elitklasser". Gärna en skräddarsydd och avancerad utbildning för en duktig vattenskidåkare, men absolut inte för de studiebegåvade, har varit stridsropet.

Vänsterns har alltid haft svårt att acceptera tanken att vissa elever är mer studiebegåvande än andra. Särskilt tydligt blir det när det konkretiseras till skolämnen som matematik och naturvetenskap. Den elev som är duktig i sådana ämnen behöver dessutom inget stöd av skolan, har varit en genomgående tanke. Det är ett synsätt som är helt främmande i många andra länder, där man tvärtom, tar hand om, och stimulerar studiebegåvningar.

Tanken på intagningsprov även till teoretiska ämnen fördes fram av fp redan före 2006 års val. Dåvarande skolminister Ibrahim Baylan var 2006 mycket kritisk. "Högeralliansen, kanske framför allt folkpartiet, är förtjust i att sortera elever, att dela upp och kategorisera. Vi vet av erfarenhet från andra länder att det leder till sämre resultat", är ett citat.

Rossana Dinamarca v, skolpolitisk talesperson, kallade kravet "fullständigt horribelt". "Det visar på folkpartiets rätta ansikte. Det här är segregerande. Att använda den här typen av prov är bara ett sätt att sortera ut de bästa eleverna. Vad sänder det för signaler till barn?", fortsatte hon.

Intressant är att tongångarna från s, efter förlustvalet, numera är försiktigt positiva. Åtminstone från Mona Sahlins sida. I samband med Lärarnas riksförbunds kongress i år sade Sahlin att "om det gäller ett försök med 20 klasser så är det värt att prova. Det låter som ett ganska odramatiskt förslag".

Men Marie Granlund, socialdemokraternas talesperson i skolfrågor, sågar dock förslaget i likhet med många andra sossar, inkl Dalademokratens chefredaktör Göran Greider, som i programmet God Morgon Världen, den 25 maj i år, kallade matematikbegåvande för "nördar" och på sitt sedvanligt hycklade sätt, uttrycket oro för att dessa "nördar", nu skulle bli mobbade i skolorna för sin intelligens. Att hans själv är usel i matematik har många av oss länge förstått, så det var ingen stor nyhet, när han själv medgav att så var fallet.

Att behovet är stort av en allmänt förstärkt matematikundervisning i hela vårt svenska skolsystem finns det klara indikationer på. Här är några.

-Andelen som fick högst mattebetyg MGV i nian har minskat från 11 procent 2001 till 7 procent 2007.
-16 procent av niondeklassarna fick inte godkänt på det nationella provet i matematik 2007.
-Antalet studenter som började civilingenjörsutbildning har minskat med 30 procent mellan 2001 och 2007.
-År 2000 presterade åttondeklassarna sämre i matte än sjundeklassarna 1995.
-1992 hade 78 procent av mattelärarna minst 40 högskolepoäng i matte. 2003 hade 64 procent minst 20 poäng.

Ett fåtal specialgymnasier för matematik gör naturligtvis i det här perspektivet ingen större skillnad på kort sikt. Men det ger en signal om att matematik är något viktigt.

Regeringens förslag öppnar också upp för en bättre och mer kvalificerad undervisning i exempelvis språk. Det är ytterligare ett område som försummats.

Dessvärre är det svårt att döpa om teoretiska ämnen som matematik och språk till något mer samhällstillvänt för att höja dess status bland vänsterkritiker. Annars har det ibland med framgång tillämpats. Det gjordes bla när vänsterpolitikerna inom universitetsvärlden ville skrota ämnet "Klassisk fornkunskap och antikens historia".

Den rådande meningen var att ämnet var mossigt, samt att historien började det visste ju alla först i och med arbetarrörelsen framväxt i slutet av 1800-talet. En snillrik professor i ämnet kom då på att döpa om ämnet till "Antikens kultur och samhällsliv" varefter man kunde fortsätta som tidigare samtidigt som vänstern var nöjd.

Nu får man nog istället hoppas på att Mona Sahlins försiktigt positiva syn till hävandet av förbudet mot intagningsprov i teoretiska ämnen kommer att smitta av sig inom åtminstone socialdemokratin. Men hon kommer säkert att få ett tufft motstånd. Det märks inte minst på upprördheten bland socialdemokratiska bloggare.

För vänsterpartiet med skolprogrammet; förbud mot hemläxor och betyg samt att av rättviseskäl bör allt frukostätande ske i skolans regi kommer nog dessvärre kunskapsföraktet att vara vägledande även fortsättningsvis. Studiebegåvande elever bör dessutom, i likhet med tidigare, betraktas med viss misstänksamhet, då dessa kan vara barn till föräldrar med hög utbildning och inkomst.

Av Lars Nilsson 01 jul 2008 11:58