Idrotten är, som vi vet, en utpräglad fuskmarknad. Det handlar inte minst om dopning. Det är svårt att i dag vinna olympisk guldmedalj eller sätta världsrekord utan att vara dopad. De återkommande avslöjandena visar att många hyllade stjärnor har köpt sin berömmelse med hjälp av narkotika eller dylikt.
De dopade och framför allt deras leverantörer ligger före granskarna. Det är ett stort problem, som borde vara oacceptabelt. Det gör att idrottspubliken - på arenorna och framför TV-apparaterna - inte vet om det är fuskare eller "rena" idrottsmän som de beundrar.
Därtill finns det ett mycket stort antal "lindrigare" fuskare. En del av dom uppträder just nu i stort antal i fotbolls-EM:s slutspel. Några av dom avgör matcher. Domarna lider inte av dålig syn. De hinner inte med.
Massor av regelbrott får passera utan åtgärd. Inte minst inom straffområdet fuskas det titt och tätt. Domartrion hänger inte med när det knuffas i rygg eller dras i tröjor.
Ett exempel är från Tysklands segermatch mot Portugal där en tysk nickade i mål efter att ha knuffat en portugis i ryggen. Ett tydligt fuskmål för oss som satt framför TV-apparaterna. Men inte för de dömande som inte såg det vi såg. Dessutom: fuskmålet blev också segermålet.
TVÅ ENKLA SLUTSATSER: Bättre dopingkontroller mot de stora fuskarna. Och målområdesdomare för att stoppa de fuskare som nu med god lönsamhet knuffar och drar i tröjor.
Av Åke Askensten 20 jun 2008 08:35 |
Författare:
Åke Askensten
Publicerad: 20 jun 2008 08:35
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå