Champions League-final

En sak är i alla fall säker och det är att bucklan hamnar i England oavsett vilket lag som vinner. Manchester United, klubben med anor lika gamla och anrika som vilken europeisk kungafamilj som helst eller Chelsea med sina oljepengar i ryggen kommer att få ta med sig äran och bucklan tillbaka till de brittiska öarna imorgon kväll. Finalen spelas på Luzhniki stadion i Moskva och hela 45000 engelska fotbollssupportrar beräknas komma till Ryssland för att få en chans att följa finalen på plats. Förhoppningsvis är den ryska polisen informerad. I vilket fall som helst är finalen stekhet och lagen har redan gjort upp om vinsten i Premier League. Den fighten vann Manchester United med två poängs marginal efter en riktig rysare i sista omgången där United visade att de höll för trycket. Frågan är om de ska lyckas snuva Chelsea på ytterligare en titel innan den här säsongen är över. Lite statistik kring de båda lagen och cupspel i Europa. Manchester har vunnit Champions League två gånger, 1968 då gick turneringen under namnet Europacupen och den magiska vändningen mot Bayern München 1999 med Jesper Blomqvist på plan för United. Chelsea har aldrig tidigare spelat en final i Champions League även om det vara väldigt nära ett par gånger med respass i semifinaler. Dock har Chelsea spelat två finaler i Cupvinnarcupen och gått segrande ur båda dessa. Senast var för tio år sedan då laget vann med 1-0 mot Stuttgart på Råsunda i Stockholm.

Det som talar för United i morgon är chansen att ro hem en dubbel. Det om något sporrar spelarna. Även chansen att återigen få tvåla dit Chelsea lockar nog. Men detsamma gäller åt andra hållet. Chelseaspelarna vill inte tappa ytterligare en titel till United och kommer att ge precis allt de har för att få vinna den här matchen och se till att bucklan ställs i tryggt förvar på Stamford Bridge i London. Ett varningens finger skall kanske höjas för möjligheten att United-spelarna är trötta och mätta efter urladdningen i Premier League. Dock tror jag att spelarna i United är så pass professionella att de kan ladda om inför vad som är det största en fotbollsspelare kan uppleva på klubbnivå. Av spelarna i de respektive lagen är det fem stycken i United och hela åtta stycken i Chelsea som tidigare spelat en Champions League final. Men när väl domaren blåser i pipan och matchen är igång spelar ingenting annat någon som helst roll. Då gäller det bara att fokusera på uppgiften. Att vinna. Och om det finns mycket av någonting på en fotbollsplan när det spelas match på den här nivån så är det vinnarskallar. Lita på att det kommer bli en match där tacklingarna och de hårda duellerna kommer att avlösa varandra i ett tempo som får allsvenskan att framstå som vore den spelad i ultrarapid. Dessa två lag har mötts ett antal gånger tidigare och det ligger alltid mycket prestige i mötena mellan dessa två giganter. I slutändan är det inte finliret som avgör sådana här matcher, är nerver och kyla och en jävla massa jävlar anamma.

Av Alexander Brock 21 maj 2008 00:06