Bland annat beslutades att antalet extremt fattiga - alltså de människor som lever på mindre än en dollar om dagen - ska halveras fram till år 2015. De cirka 824 miljoner människor i världen som inte får tillräckligt med mat ska alltså snart bara vara ca 412 miljoner. Ett annat mål var att alla barn i hela världen ska kunna slutfölja sin grundskoleutbildning, också det senast år 2015. Könsdiskriminering i all utbildning ska också försvinna senast 2015. Tre ytterligare mål handlar om kampen mot barnadödlighet, mödrars hälsa, förhindrandet av spridning av sjukdomar framförallt HIV, som hotar att ödelägga hela samhällen i Afrika. De två sista målen, sju och åtta, handlar om hållbar utveckling och att västländerna ska utveckla ett globalt partnerskap för utveckling.
Har det fungerat? Blir världen bättre? Svar ja, på vissa ställen. I Asien går det framåt. Vietnam har till exempel redan nått målet att halvera antalet extremt fattiga och halvera hungern. Mycket tack vare ökad kapitalism. Vietnam må vara socialistisk till namnet, men lån till familjeföretag och ekonomiska investeringar har gett resultat; en och en halv miljon människor får arbete varje år. Exemplet Vietnam kan till viss del vara representativt för delar av Asien, där människor faktiskt får det bättre - tack vare bistånd och kapitalism. Givetvis är fattigdomen fortfarande stor, men i östra och Sydöstra Asien kan man räkna med att målen kommer att nås, förutsatt att utvecklingen håller i sig.
Ett tristare exempel är Kenya, där antalet fattiga har ökat snarare än minskat. I de afrikanska länderna söder om Sahara går utvecklingen bakåt, inte framåt. Inte ett mål kommer att nås för dessa länder om nuvarande "utveckling" håller i sig.
Och vad kan Sverige göra?
Svenskarna kan vara ganska stolta över sina internationella insatser. Vi skänker 0.7 procent av BNP till utvecklingsbistånd, vilket är det mål som FN har satt upp. Men för att tredje världen ska kunna lyfta sig ur fattigdomen krävs också att de monstruösa jordbruksubventionerna tas bort. Europas bönder gynnas på bekostnad av afrikanska, vilkas jordbruk slås ut på grund av orimlig konkurrens. Givetvis kan regeringar i fattiga länder klandras hårt för korruption och maktmissbruk, men när man kan köpa spanska tomater i Kapstaden på grund av att jordbruksstödet gör det lönsamt att exportera tomater från Europa till Afrika, då är det hög tid att undra vad vi i Europa och USA håller på med.
Vid WTO:s ministermöte 2005 enades EU om att exportsubventionerna ska upphöra till år 2013. Ett steg i rätt riktning Sverige var pådrivande men millenniemålen ska vara nådda 2015. Är det någon mer som tycker att det går för långsamt?
www.fn.se
www.nbv.se
www.milleniamalen.se
www.sida.se
www.milleniumcampaign.org
www.undp.se
Av Eleni Schmidt 03 dec 2007 18:01 |
Författare:
Eleni Schmidt
Publicerad: 03 dec 2007 18:01
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå