Arbetslöshet - liktydigt med lathet?

Går man på den politiken är man antingen blind, ekonomisk oberoende eller så är man sig själv närmast utan tanke på sina medmänniskor.

Svaret på rubriken är naturligtvis ett nej, åtminstone för den stora andel som ännu inte är indoktrinerad av den borgerliga allians som vi nu ser med all kraft genomföra den fördelningspolitik man alltid haft som ambition att genomföra inom Moderaterna.

Att vara arbetslös är ett ständigt depressivt tillstånd som växer i takt med längden på arbetslösheten och förbättras inte genom att försämra de ekonomiska förutsättningarna.
Detta förstår inte Reinfeldt, Littorin och Borg med sina nyliberala och rent utav narcissistiska inställning där det mest framträdande dragen torde vara att utnyttja andra, dvs dra fördel av andra, sämst ställda, för att uppnå sina väljares önskemål och som saknar empati, obenägen att uppmärksamma eller identifiera sig med andra människors behov.

Och som det inte var nog, har det blivit en strategi att skaffa makt och inflytande genom att appellera till folks känslor och fördomar, vanligen genom användande av en kraftfull retorik och propaganda.

Valupptakten var en sådan demagogisk manifest, Moderaterna kunde med viss självsäkerhet knycka Socialdemokraternas tidigare slogans, nämligen solidaritet, jobb åt alla, förbättrad välfärd mm. Allt detta kunde Reinfeldt och den övriga trojkan gå till val på i ett tillägg till sitt partinamn dvs "det nya arbetarpartiet" Moderaterna. Att man i själva verket såg stölden, ja stölden - för det skall vi alla vara väl medvetna om, att gamla moderater skulle vända sig i sina gravar över denna stöld - som en möjlighet att omsätta sina kvasiteorier avseende arbetsmarknadspolitiken för att i sann feodal anda skära ner i ersättningarna för de sämst ställda i samhället.

Av Björn Alvebrand 02 okt 2007 19:56