Carnegieskandalen är mer än toppen på ett isberg. Det är en väckarklocka. Inte minst för de sparare som tror att vackra namn betyder att det inte finns skummisar i ett företag.
Viktigt är nu, när Finansinspektionen äntligen visat tänderna, att inspektionen får tillräckliga resurser för att avslöja mesta möjliga av det övriga skumrask som finns i den s.k. finansvärlden.
Det är tragiskt när inkompetenta eller i värsta fall korrumperade direktörer ansvarar för spararnas pengar.
Men mycket illa är också att det i många styrelser finns ett antal passiva styrelsepersoner, s.k. styrelseproffs. Just ordet styrelesproffs bör vara en varningssignal.
I alltför stor utsträckning finns det styrelseledamöter som mest är intresserade av att lyfta sina ofta alltför höga styrelsearvoden. Naturligtvis finns det positiva undantag - oklart hur många.
Ett grundläggande problem är den enorma tjänstemannamakt som finns i de stora företagen. Det bidrar till att styrelseledamöter, som vill vara kvar, ligger lågt.
Riksrevisionen eller någon annan lämplig instans bör snarast granska vad som gjorts av statliga representanter i olika styrelser, som bland annat förvaltar våra pensionspengar.
S.k. styrelseproffs som sitter och slöar ska inte ha betalt. De ska ha sparken.
Av Åke Askensten 29 sep 2007 06:49 |
Författare:
Åke Askensten
Publicerad: 29 sep 2007 06:49
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå