Dina barn har rätt till din tid

Vi matas med artiklar om "supermamman" som minsann hade med sig barnet på scen med nanny första veckan och hinner sminka sig, jobba och ändå vara en bra mamma … FEEEEL, en bra mamma finns där för sitt barn, en bra mamma jobbar inte vecka ett och en bra mamma lägger sin fokus på att barnet ska må bra. I alla fall i mina ögon.

Jag har läst att 84 procent av mammorna vill vara hemma och /eller ha mera tid för familjen och barnen.Över 80 alltså ändå är det tabu att säga Jag vill vara hemma med barnen.

För i jämställdhetens namn måste alla kvinnor jobba heltid, sida vid sida med männen. Att barnen får betala priset spelar ingen roll för enligt den minoritet som syns hörs mest, får kvinnor inte vara så korkade att de väljer barn framför karriären. De barn, de vilsna barn som springer utan tillflyktsort på gatorna …var fanns deras vuxna, var fanns tiden för barnen? Den fanns inte för med allt jobb som krävs av båda föräldrarna i dag så finns inte tiden för barnen … Det är fint att offra några år av sin karriär för barnens skull. Jag vet att vi är fler som tycker så. Jag är, i motsats till den rådande fördomen om hemmaföräldrar, högutbildad och frilansarbetar på kvällen. Men jag har inte min son på dagis.

Visst är det ett märkligt land vi lever i. Den lilla procent som syns och hörs i medierna sätter mallen för det resten av svenskarna ska tycka. Tänk att många har det så här:
Morgon, du stressar upp, ska kasta på barnet kläder, låta ungen/ungarna äta frukost som de vid den åldern vill göra själv, varpå det blir stänk i hela köket och det måste du ju städa upp för hemmet ska vara fint. Klar!

Då sticker du till jobbet, kastar in ungen på dagis, stressad för att personalen vill prata om något när du är sen till ett möte. Du lämnar halv åtta och pappan hämtar vid halv sex. Då vill barnet prata om dagen, du kastar in barnet i bilen åker till ICA innan de stänger och handlar kvällsmaten som sen ska lagas. Hela tiden pratar barnen som ju vill vara nära dig en stund när de nu varit borta hela dagen.

Du lagar mat och sen får du dåligt samvete och vill ge lite extra till barnen, så då blir det lek, eller saga en stund efter Bolibompa … Du överkompenserar med lek så timmen blir sen och det blir stress i säng för i morgon är det vardag… När allt är klart är det städa, tvätta eller diska som gäller och efter det vill din partner ha lite sällskap men du orkar inte för du är helt slut … Alltför många har det så i Sverige i dag … de flesta vill INTE ha det så … ändå är det fult att vara hemmamamma …

Visst är det konstigt i denna demokrati, att politikerna tror sig veta bättre vad svenska föräldrar behöver, än föräldrarna själva. Föräldrapenning ska kvoteras, sen ska det fixas dagisplatser med alltför många barn å en personal … Jag är nog lite korkad, men jag har alltid trott att jämställdhet betyder att oavsett kön, sexuell läggning, nationalitet eller yrke är man lika mycket värd.

Det är inte några lata kärringar som spenderar tid framför TV som väljer att bli hemmaföräldrar Åja de finns kanske också. Vi som väljer hemmaförälderskap sliter häcken av oss för at se till att våra barn får det sociala utbyte och den pedagogiska lek de behöver. Vi väljer att vara hemma för att få en harmoni i våra liv och ge våra ban trygghet och stressfri miljö i så stor mån det går …

Det är dags att offra några år av sin karriär för barnens skull. Det är mycket finare än alla chefspositioner i världen … det är dags att stå upp för rätten att vara förälder …eller snarare det är dags att stå upp för barnens rätt till föräldrars tid!

Av Magdalena Larsson 26 jun 2007 15:01