Socialbidrag - slumpen ska inte få avgöra

Tre kraftfulla sociala chefer grep år 1997 tag i sina tio socialsekreterare och sa att nu ska vi göra ett kunskapstest. Vi fick tio identiska ärenden att avgöra var för sig. Några blev fort klara med jobbet, för några tog det en längre stund. Resultatet blev som i min underrubrik och det som stått i media under söndagen 070611.

Vårt arbetsresultat såg alltså helt slumpmässigt ut för vi gjorde alltså helt olika bedömning i många ärenden. Många ärenden fick genast nej, för att sökanden inte hade sökt jobb eller studier i tillräcklig omfattning. Medan andra runt bordet delade ut olika stora summor till samma hushåll. Just detta att sökanden varit för passiv var den vanligaste orsaken till nej.

Men andra socialsekreterare sa att "vi kan väl inte neka barnen mat för att föräldrarna varit slöa?"
"De är inte slöa", sa några andra, "de är djupt deprimerade efter något års arbetslöshet. Vi får inte straffa folks sjukdom."
Ja, så gick snacket i någon timma.

Trots bra utbildning, bra chefer och en väl sammanhållen arbetsgrupp så såg vi så väldigt olika på själva grundfrågan; vilka kriterierna för ekonomiskt bistånd var.

Vi slog i lagen från 1982 och läste i senare cirkulär och småskrifter. Det hjälpte en del men det hände faktiskt att åsiktsbyte skedde åt båda hållen. Jag måste erkänna att jag gick rätt förvirrad från denna föreställning. Jag sa en del kritiska frimodiga saker. Efter några månader fick jag inte förlängt vikariat. Så det var bara att ge sig ut på ny socialbyråjakt. Det var inte bra för hälsan, har det visat sig.

En doktorsavhandling vid Stockholms Universitet av Hugo Stranz, som fick 121 handläggare på socialkontor i elva kommuner att bedöma sex fiktiva fall, är den heta nyheten nu. Den är noga redovisad i SVT:s Rapport. Länk: svt.se
Det är givetvis skrämmande att inget verkar ha blivit bättre på 10 år då jag verkade i norra Älvsborg.

Den här osäkra handläggningen innebär givetvis att vissa människor blir vräkta av fogden medan andra klarar sig. De som förlorar sin bostad har sedan ofta svårt att behålla sitt arbete. Deras barn har svårt att sköta skolan från ett provisoriskt boende osv. Söka arbete som bostadslös är så gott som hopplöst. Den som blivit vräkt pga bristande betalning av hyra har inte stora chanser på bostadsmarknaden. Den svarta nedåtgående spiralen.

Det som nästan ser ut som ett lustigt lotteri är alltså dödligt allvar för många. Socialsekreterarna och deras gruppchefer avgör framtiden för sina klienter. Jag tror att det måste bli slut på beslut av en person i ett slutet rum. Alla beslut om socialbidrag borde ske i en grupp på minst tre personer. Så kan rättssäkerheten förbättras. Lotteriverksamheten måste avslutas!

Av Jan Brunnegård 11 jun 2007 23:22