1000 härliga homofilmer

Kulturprogrammet Sverige har gästats av Marianne Ahrne, filmaren och den före detta filmkonsulenten som hållit i plånboken på Svenska Filminstitutet. Marianne Ahrne berättar i SVT i helgen att hon granskat nästan 1000 filmmanus åt Filminstitutet men inget handlade om heterokärlek. Ämnet förefaller helt dött i ungdomsgenerationen. I intervjun i SVT:s kulturprogram säger hon att en nästan chockartad omsvängning ägt rum i de inströmmande manusen, från främst unga framtida filmskapare. Hon hittar nästan inte ett enda hetereoromans men transar och homos fyllde hennes brevlåda.

När M. Ahrne började sitt jobb för ca 4 år sedan var det tvärtom. Vad säger detta om framtiden? Har ett totalt värderingsskifte ägt rum eller gäller detta bara en viss grupp. Är det fullständigt ute även i litteraturen med gammaldags romantisk kärlek?

Programmet "Stina" hade i lördags besök av Ola Salo och The Ark, Melodifestivalvinnare. Han presenterade sig som kristen bisexuell så att rymdfarare Fugelsang nästan hoppade till i sin stol. Ola berättade att han var son till en helt underbar kyrkoherde, inte en modell Ingemar Bergman. Kan man sitta i engelsk eller fransk TV på bästa familjetid och berätta så, utan att få en uppföljningsfråga?Jag menar, är bisexuell idag ett så accepterat begrepp att ingen svensk ens lyfter på ögonbrynen, ens om man säger kristen därtill?

Förresten har jag gått på samskolan i Falköping med Marianne Ahrne. Därtill krockade våra kroppar på Falbygdens museum för en månad sedan. Jag fick förhandstitta på hennes fantastiska fotoutställning, som fortfarande låg på golvet.

Men grundfrågan kvarstår! Är heteroliv helt ute i film och litteratur? Har detta i så fall någon betydelse?

Av Jan Brunnegård 16 apr 2007 17:26