Melodifestivalen den ljudliga

Jag tyckte att balansen mellan sångare och orkestern oftast var helt fel. Musiken tenderade ofta att dränka sången när de sjöng piano, vilket de generellt gjorde i de inledande takterna. Sedan skulle sångens styrka ökas något och ofta kom då även bakgrundskören in. Först då började de flesta av sångarna höras någorlunda. Liknande fenomen fick vi erfara förra året när Carola sjöng Sveriges bidrag i Aten - hennes sång drunknade i musiken.

Nej, jag har inga imponerande musikkunskaper eller meriter att visa upp. Däremot gillar jag det mesta i musikväg och ett och annat har jag förhoppningsvis snappat upp under åren. Därigenom tror jag mig ha förstått att hela musikstycket är viktigt och de första takterna i en sång är kanske de allra viktigaste. Det är genom dem som sångaren "presenterar" eller "marknadsför" om det passar dig bättre stycket för publiken och detta torde gälla oavsett genre. Det är också genom dessa vi känner igen en låt vi gillar, alternativt ogillar, när den spelas i radio.

Nu kan ju det här bero på olika saker. Det kan vara en rent teknisk grej, det vill säga reglagen på ljudteknikernas mixerbord, eller vad det nu heter, stod lite fel eller så vara det musikaliska arrangemanget fel. Ligger felet på musiksidan, hade de antingen för många instrument igång när det skulle sjungas försynt och inlevelsefullt, eller så spelade musikerna för starkt eller satt placerade så att musiken oavsiktligt dränkte sången.

Oavsett var felet ligger, så är det inte rätt mot artisterna och publiken. En artist vill naturligtvis att publiken ska kunna höra och uppfatta hela framträdandet och, förhoppningsvis, även gilla det de ser och hör. En av artistens vägar att nå målet är naturligtvis att kunna variera sin sång mellan starkt och svagt och kunna "färga" rösten för att ge uttryck och liv åt texten. Därför är det viktigt att orkestern inte dränker sången, utan anpassar sig till det artisten vill uttrycka. Då kan det bli något alldeles extra för publiken; jag tror inte att det spelar någon roll om det är den allra enklaste tänkbara visa eller en aldrig så svår operaaria som ska framföras.

Därför tycker jag att det är viktigt att visa alla våra artister hänsyn och respekt genom att inte dränka deras sång. Låt dem få tillfälle att ta vara på alla möjligheter de har i sin yrkesutövning. Gör det inte till en trend med artister som går på med öppet spjäll från allra första början, för det viktigaste är inte att låta starkt, utan att sjunga vackert och det tycker jag fortfarande! gäller för all sorts musik. Då blir det också riktigt njutbart för publiken.

Av Staffan Huss 12 mar 2007 09:31