sourze.se

Är byggbranschen rutten?

Byggbranschen sägs vara rutten. Är det verkligen så?

Byggbranschen kan bli bättre. Efter många dåliga år och lågkonjunktur går byggbranschen för full fart numera. Det har inte varit lika bra sedan 1980-talet. Man läser i tidningar och ser på TV där det visas byggarbetsplatser med kommentarer om att det enda problem byggbranschen har är arbetskraftsbrist.

Nu ska unga lockas och kvinnor ska övertalas, framtidsyrkena är i byggbranschen. Samtidigt kommer allt fler invandrare som vill ställa upp för Sverige och hjälpa till att bygga. De lockas av relativ höga byggnadsarbetarens löner. En snickare som jobbar på ackord kan tjäna upp till 30,000 i månaden. Det finns yrkesgrupper som kan tjäna ännu bättre. Det är väl ingen dålig lön, eller hur? Särskilt om man jämför med vad man tjänar till exempel i Polen. För polacker är som bekant överrepresenterade bland utländska byggnadsarbetare i Sverige.

Det är dyrt att bygga i Sverige. Kostar arbetskraften för mycket? Det vill jag inte påstå. Det finns andra ursakar som påverkar kostnaden. I en rapport som Chalmers gjort för Sveriges Byggindustrier år 2005 konstateras att "Olika former av slöseri i ett byggprojekt motsvarar en tredjedel av hela produktionskostnaden". På sikt borde byggsektorn kunna halvera produktionskostnaden, läser man vidare.
"Slöseri handlar enligt Chalmers om för långa väntetider, stillastående maskiner och materialspill"
Källa: Radio- Ekot tisdag den 8 november 2005

Det är väl intressant, suga på det: "halvera produktionskostnaden", inte illa, vad? Vi kan titta lite närmare på hur det fungerar i praktiken inom byggsektorn.
Ett jobb ska göras. Vi har en firma som huvudentreprenör. Den firman har egna anställda, eller bara konsulter som ska leda byggprojekt. De säljer arbete till olika entreprenörer som säljer vidare till en rad underentreprenörer som i sin tur hyr in sina underentreprenörer. Alltid lägsta pris som gäller. Alla tar sin vinst vanligtvis 20 till 30 .
Det kan inte vara billigt, eller hur? De som är längst ner i kedjan jobbar oftast för slavlöner, eller, rent sagt, svart.

Det är vanlig med momsfusk, obetalda fakturor, konkurser. Mygel, byggfusk, bedrägerier är vardagsmat i byggbranschen.
Det handlar om hundratals miljoner av uteblivna skatter. Det som kommer fram är bara toppen på ett isberg, antar jag.
Längst nere i den kedjan förekommer ofta olika bemanningsföretag. De dyker upp och försvinner efter ett, eller två år, för att återkomma egen med nytt namn och ny ägare på pappret. Bakom kan det vara samma personer, som ofta är kriminella. Man får rysningar bara man tänker på detta. Många invandrare hamnar i sådana företag. De är grovt utnyttjade. Allt präglas av korta produktionstider, tidsplaner som måste hållas. En firma som inte håller tidsplanen får betala vite. Det är orsaken till stress och utslitning för många av byggnadsarbetaren.

Att hyra ut byggnadsarbetare verkar vara en bra affärsidé, eller hur. Vi kan ta som exempel en pollack som blir lycklig av få vi kan säga 50 kronor i timmen efter skatt. Han kostar oss med alla sociala avgifter 140 kronor i timmen. Vi hur honom till Skanska för 300 kronor timmen plus moms. Det kallar jag vinst! Inte konstigt att bemanningsföretag växer som svampar. Det finns ett hinder: Byggnads kräver: "Lika lön för lika arbete". Där spricker kalkylen. Spricker i alla fall för dem som vill leva upp till kraven. De som byter firmanamn varje år bryr sig inte om Byggnads. Det finns några exempel på bemanningsföretag som försöker etablera sig i den här vilda västern.
Välkända är "Helpman" och "Expanderamera". Byggnads slipar dem med slipsten för att få de att förstå vad meningen "Lika lön för lika arbete" innebär. Slipning brukar pågå i några år numera. Man kommer allt närmare idealen. Byggnads är envis och målmedveten. "Helpman" och "Expanderamera" kämpar för att ta hem vinsten, så stor som möjligt. Nyligen kom en ny bemanningsfirma in i bilden "Adecco", som är en av största i världen och har stora ambitioner i Sverige. "Adecco" är ett bemanningsföretag som vill leva upp till alla krav och förväntningar. Vi får väl se hur det går för dem i framtiden. Det kommer att bli spännande.


Om författaren

Författare:
Simon Aspenson

Om artikeln

Publicerad: 22 feb 2007 09:47

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: