Vad bidde det av vår valfrihet?

I min barndom var det till ICA man gick om man ville ha ett större produktsortiment. Konsum var affären som stod för billigt och blåvitt. Nu verkar det som om varukedjorna har bytt ideologi med varandra.

Idag när jag går in på en Konsumaffär, tycker jag mig hitta flera ekologiska produktmärken från lokala odlare, medan jag tvärtom på ICA slås av hur produkturvalet sakta håller på att dras ner till förmån för ICAs egna varumärke. Allt oftare är det hos Konsum jag hittar de ekologiska alternativen och de lite udda märkena. Var det inte ICAs motto en gång i tiden att ha lokala handlare anslutna till sig?

Den senaste tiden har vi hört svenska handlare vittna om ICAs marknadsmetoder. För att ha en chans i jakten på de snåla konsumenternas gunst, tvingas handlare nu dra ner på kvaliteten på sina varor och i förlängningen avskeda folk för att klara konkurrensen. Allt för att hänga med i jakten på billigast möjliga - vilket många gånger också handlar om sämre kvalitet. Det verkar som om ICA försöker att äta upp alla konkurrenter och alltfler små svenska märken försvinner från hyllorna eller göms bort längst ner i hörnet. Det är lite Wal-Mart-känsla över hela konceptet.

När nu regeringen pratar om att sälja ut Apoteket, Telia, Vattenfall med flera, undrar jag hur detta kommer att gynna oss som konsumenter. De styrande säger med trygg stämma att det här kommer att löna sig i längden. Ja undrar - hurdå?

Och om Systembolaget "drar ner rullgardinen" en dag, skulle det då per automatik leda oss konsumenter till större valfrihet? Skulle det snarare inte innebära att en hel mängd mindre märken försvinner och man på bilmackarnas hyllor hittar halvslaskiga budgetviner? Typ den billigaste produkten vinner - den dyraste försvinner!

Överhuvudtaget kan jag tycka att allt prat om det positiva med "de fria marknadskrafterna" inte alltid är av godo. Den fria kraften bakom denna industri, är just så fri som den svagaste länken. Konkurrensen hårdnar så mycket att många mindre företag slås ut. Ofta företag som värnar om kvalitet och långsiktighet. Dessa ersätts istället av tokstora multinationella företag som gör sina varor med bara en tanke: så billigt som möjligt till så många som möjligt -skitsamma kvalitet och ekologiskt tänkande.

Tolka mig nu inte helt fel. Jag har själv ICA-kort. Jag har Konsumkort och Vivokort också. Jag är inte emot en fri marknad. Men om den ska fungera etiskt krävs det att vi konsumenter är med och påverkar om nu inte staten gör det. Och det innebär att vi ibland måste välja det dyrare alternativet. Det var som en tjej sa på radions "Ring P1" häromdagen. Ekologiska alternativ måste få kosta lite extra.

Kommer verkligen vi konsumenter att välja det etiskt bästa alternativet självmant om det är dyrare än andra? För de flesta är svaret nej. Plånboken avgör och priserna pressas ytterligare. I längden blir det allt svårare för de alternativa handlarna med högre omkostnader att göra sig gällanden överhuvudtaget. De fria marknadskrafterna styr och det finns tillslut bara plats för några få - de riktigt stora.

Länk: annadrangel.bloggagratis.se

Av Anna Drangel 16 dec 2006 13:56