Det är relativt enkelt i min bok. Det är inget snack om att Markus är otrolig och att han har en fanbase som heter duga. Markus otrolighet beror inte på en fenomenal röst, även om han i vissa av sina låtval varit så briljant att man lätt vilseleds, utan på hans personlighet. Där Danny misslyckades, glänser Markus. Jag personligen skulle kunna lyssna på honom när han pratar om triviala saker en hel helg.
Men. Det förändrar inte faktum - Erik borde ha vunnit. Vi kan börja med själva finalen och dess framträdanden. Erik fullkomligt krossar Markus "Fix You" med sin version av Queens "The show must go on", där tårarna lägger sig som en slöja framför ögonen på ett fanatiskt Mercury-fan. Låten, texten, musiken är tamejfan tidernas största, och historien bakom den och Mercurys öde tillsammans med Eriks underbara känsla gör att klasskillnaden blir tydlig. Den löjligt höga falsetten i "Fix You" tillhör Chris Martin och inte rock-Markus. Jag tror bestämt det kan vara det första riktigt krassa låtval manniskan gör genom hela tävlingen, och bara det är ju i och för sig värt en eloge.
Även scenmassigt tycker jag Erik utklassar Markus. Han gör det mer intressant, lyckas hålla intresset vid liv i de avgörande tre, sex, nio minuterna som låtarna sammantaget landar på. Markus gör "Pride" obeskrivligt bra igen, men jag upptäcker andå att jag föredrar "Bed of roses" med Erik. Här är det inte lika lätt att sätta fingret på varför, men det kan mycket väl vara så enkelt att Erik har en bättre, starkare röst.
Finallåten blir alltid lätt ett antiklimax för mig, och så även det här året. En dålig låt, killarna gör sitt bästa, och där tycker jag faktiskt de ligger på lika nivå. Vet inte vem det är som skriver finallåtarna ...men det är ju Jörgen Elofsson, red anm, och jag skiter i hur många Britney Spears-dängor han klämt fram. Men bra är det fan inte.
Baserat på finalen tycker jag alltså att Erik skulle ha vunnit. Inte bara uppvisar han större kvalitet röstmässigt, han äger scenen och sprutar sin viljestarka inställning över publiken som skit ur en fläkt. Han strålar, glänser, är Idol 2006 ända ut i fingerspetsarna.
Men. Förutom personlighetstävlingen vinner även Markus när det kommer till arrangemangen. Har alltid gjort. Det här var förmodligen sista gången på länge han fick något att saga till om i framforandet av låtar och han tar som alltid till vara på det. Han får fram det bästa i "Fix You" och sa även i "Pride" genom att teatraliskt beordra nersläckning och avsaknad av mellanspel, han lyfter taket på ett sätt som Erik kanske inte upptäckt är möjligt än. Markus spelar inte riktigt enligt reglerna, och vinner på grund av det.
Erik har tveklöst skivkontrakt inom en månad, vare sig det är med Bertstjärt eller någon annan stor musikmogul. Maybe its for the best. Min enda önskan nu är naturligtvis att Markus inte låter sig plockas sönder och malas ner till oigenkannlighet av den ojämförligt hårda musikbranschen och att han behåller sitt norrsken tills han tagit sin sista ton.
All lycka åt de båda.
Av Cim Efraimsson 04 dec 2006 13:43 |
Författare:
Cim Efraimsson
Publicerad: 04 dec 2006 13:43
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå